Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rotfrukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så gott som oumbärlig i sallat av alla slag. Dess
näringsvärde är ej vidare stort (äggviteämnen 1,5
o/o, äggvitefria ämnen 7,78 %, socker 0,5 °/o), men
dess smak är fin. Man bör icke, som folk i all-
mänhet gör, odla de plattrunda egyptiska, som ge
den minsta skörden, men också kräva den grun-
daste jorden. Det duger inte i år att på svenskt
sätt krafsa grunt i marken, utan man får verkligen
bekväma sig till att gå mera på djupet. Eljes
får man sitt rättvisa straff: hunger. Vill man ha
tidiga rödbetor, skall man ta de halvlånga Non
plus ultra; men mest bör man så av de långa sor-
terna, som även ha det finaste köttet. Framhållas
bör vidare, att gallringen av rödbetorna helst bör
ske i mulet väder. De uppryckta plantorna kunna
då omplanteras på en annan säng. Blir väderle-
ken närmast efteråt ej för torr och het, ta de
sig snart och växa utmärkt.
Om rädisor och rättikor, som just inget
näringsvärde ha, är intet annat att säga, än att
de ingalunda böra få några särskilda sängar, utan
skola sås i kanterna på andra, såsom morots-, pal-
sternacks-, bönsängar m. fl., dock ej på mager
jord. En konstgödsling, helst rätt kvävestark,
tycka de mycket om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
