Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han slutligen kom i drift och måste vända. Ändtligen kom också
Klercker så långt fram, att han kunde öppna eld, hvarmed han
höll ut så länge, att Mörner skref, att han »ej nog kan det be-
römma». I skymningen upphörde skottväxlingen, i hvilken
fästningen hela tiden deltagit med en jämnt afgifven eld, som
dock icke åstadkommit större skada, än att en man blifvit döds-
skjuten.
Under tiden hade Mörner låtit landtrupperna uppmarschera
i kolonn bataljonsvis midt emot förstaden och besätta stranden
med fältvakter. Fästningen riktade därför ett och annat skott
äfven åt detta håll. Lyckligtvis låg dock bivacken så väl skyd-
dad af framförvarande klippor, att kulorna gjorde föga verkan:
endast tvenne man sårades. Vid femtiden fick Mörner rapport
från major Simmingsköld, att fästet Hut gifvit sig. Efter 11/,
timmes bombardement från 5 kanonslupar hade besättningen
satt upp parlamentärflagg. Man hade fannit där ute åtta
stycken 3-℔ga kanoner och åtskilliga persedlar. Från fästet
svajade nu den svenska flaggan. Samtidigt hade löjtnant Ullner,
som med en afdelning af Hallands beväring gått fram utmed
västra stranden af Krageröen, bemäktigat sig ett här liggande
mindre batteri, bestyckadt med 2 24-℔ga pjeser. Förlusten i
dessa småstrider inskränkte sig till 4 man sårade.
På eftermiddagen afgingo order till kapten Gegerfelt att
framföra sitt 38-℔ga haubitsbatteri. Svårigheter vid landstig-
ningen orsakade emellertid ett längre dröjsmål, så att han
först sent på kvällen kunde debarkera vid Langökilen, hvar-
ifrån han omedelbart anträdde marschen mot norra delen af
ön. Ett annat 8-℔gt batteri landsattes från linieskeppet Gu-
staf den store. Det beslöts, att bombardementet å nyo skulle
taga sin början, så fort det blefve dager, samtidigt från sjö- och
landsidan.
Det var icke gärna möjligt, att Fredriksstad med sina gam-
malmodiga och delvis förfallna fästningsverk skulle kunna ut-
härda i striden mot en så öfvermäktig fiende. Det lilla, enstaka
ute på slätten sydost om hufvudfästningen varande fästet Kong-
sten låg så långt från stranden, att dess eld icke kunde göra nå-
gon verkan mot fartygen och än mindre mot Krageröbatterierna.
Icke heller det på Rolfsöen liggande utanverket Cicignon kunde
med någon större verkan deltaga i beskjutningen af de svenska
batterierna på Krageröen. Endast från tornet och den omgif-
vande vallen på holmen Isegran kunde bestyckningen gjorts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
