- Project Runeberg -  Kriget i Norge 1814 /
62

(1893) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligt större betydelse, än de någonsin haft och allra minst då
ägde, öfverdrifna föreställningar om norrmännens skicklighet i
förandet af det s. k. lilla kriget, gamla historier om karoli-
nernas tåg, om deras mödor och lidanden bland de norska fjällen
och om de ansträngningar, som fordrades af dem endast för att
komma öfver Svinesund, allt detta, visste han, hade redan väckt
misströstan hos en del af det högre armébefälet, som sinsemellan
spådde en olycklig utgång af fälttåget. Det skulle blifva ett
nytt spanskt krig, hette det, som skulle kosta oerhördt i blod
och penningar. »Detta norska krig», sade general Posse i Malmö,
då han återkom från Tyskland, »blir olyckligt för arméen, för
riket, för kronprinsen!»!

Men var det alltså af vikt, att fälttåget afgjordes så fort
och med så liten blodsutgjutelse som möjligt, måste man å andra
sidan icke lämna ur sikte arméens säkerhet, som icke finge
blottställas genom några äfventyrliga företag. Och ett sådant
företag var onekligen den af öfverste Holst föreslagna expedi-
tionen till västlandet. Samverkan mellan arméen och flottan
skulle därigenom i mer eller mindre mån blifva åsidosatt. Sedan
expeditionskåren blifvit satt i land, skulle nämligen flottan,
hvarken direkt eller indirekt, kunna lämna den något under-
stöd under dess fortsatta framryckande mot Kristiania, ej heller
kunna synnerligen mycket bidraga till dess underhåll, hvadan
alla förråd måste forslas på hjuldon. Men om idéen icke var
lämplig att direkt omsättas i praktiken, kunde den likväl
användas som ett passande komplement till fälttågsplanen, i
afsikt att missleda fienden. Därtill syntes den till och med
särskildt ägnad. Af den norska fälttågsplanen, hvilken fanns
i afskrift i Essens högkvarter,” framgick, att norrmännen,
såsom förut är nämndt, väntade svenskarnes hufvudanfall från
Vermlandssidan. Beslöt man därför att i stället anfalla längre
i söder eller från Bohuslän och södra Dalsland, gjorde man
sålunda något, som fienden icke beredt sig på, hvilket aldrig
kunde vara annat än fördelaktigt. Det var dock först genom
att kombinera denna operation med en låtsad större attack
från sjösidan, som ändamålet till fullo uppnåddes. Sålunda
kom förhållandet mellan den stora sjöexpeditionen och landt-
arméens operationer att blifva krigsplanens innersta hemlighet.

! Klints anteckningar, krigsarkivet.

»? Af de spionbref, som finnas i behåll, visar det sig, att reseryarméens hög-
kvarter hade ganska noga reda på alla förhållanden i Norge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigno1814/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free