Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marschen så mycket som möjligt, men för de uttröttade
hästarne hade den halfva milen varit mycket dryg på den
halkiga marken. Söder om Vallkärra hade han kunnat öfverse
slagfältet bort emot Lund. Man hade varseblifvit trupper
uppstälda i slagordning framför staden152. Detta uppväckte
glädje i de svenska sqvadronerna. Alla voro nämligen af
den åsigten, att dessa trupper utgjordes af det svenska
fotfolket153. Äfven hördes kanonernas dån i fjärran, hvaraf
man kunde sluta till, att striden ännu pågick154. Nu
närmade sig en flock ryttare. Men när den hunnit så nära, att
fälttecknen kunde skönjas, fann man till sin stora häpnad,
att det var danskar155. Då kunde en hvar förstå, att »leken
ännu ej var till ända156.» Ryttarne, hvilka danskarne utsändt
på spaning efter sin försvunna venstra flygel, vände genast
om, då de fingo se de svenska sqvadronerna, och en stund
derefter syntes hela den danska slagordningen komma i full
marsch på två träffen öfver Möllevång och Kloster fälad157.
Det afgörande ögonblicket var kommet. Svenskarne
voro endast en handfull folk mot denna öfvermakt. Hvart
venstra flygeln och midten tagit vägen, visste ingen158.
Det fans ingen i de svenska sqvadronerna, som längre
hoppades på seger, men för dem fans endast valet mellan
att segra eller dö159. Genast som fiendens bataljordning
syntes, hade Helmfelt och Ascheberg fått befallning att
göra en omväg åt venster, för att söka vinna kunskap om
hvar återstoden af armén befann sig och föra den till
konungens hjelp160. Bjelke kom derigenom att föra befälet
närmast under konungen. Han ordnade sqvadronerna i största
hast ur den långa filen på en linie sålunda, att den högra
flanken kom att stödja sig mot en stenmur och den venstra
mot ett litet kärr, hvilket, till följd af källåder i det samma,
ej var tillfruset oaktadt den rådande stränga kölden161.
Klockan var något öfver tre eftermiddagen. Qvällsolen
förgylde tornspiror och fönsterrutor i den framför liggande
staden. Snart skulle hon sjunka ned bakom synkretsen162
der borta i fjärran, der den danska konungastaden mer och
mer försvann under de röda aftonskyarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
