Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stora rumoret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu, att även denne skulle föras till fängelset. Men detta
var lättare sagt än gjort. När Jöns Månsson, den andre
väktaren, ville taga honom fast, tog Josef till språng och
flydde in uti sal. Mats Peders port och vakten Jöns allt
efter.
I denna port uppstod nu den svåraste striden. Josef
visste nämligen, vart han flydde. Han fann där före sig
Lars Trast och Nils Eriksson förutom Erik Larssons
tjänare och andra deras pojkar. Dessa gjorde Josef bistånd
och överföllo väktaren Jöns samt även dennes kamrat
Christopher, som kommit honom till hjälp. De stackars
vaktkarlarna kunde ej försvara sig mot övermakten utan
blevo illa hanterade med hugg och slag av handspikar,
varav de fingo "pust" och blånader, samt även med hårdrag.
Omsider slapp dock vakten undan och hade med sig
den först gripne Erik. Med denne gingo de ner till
fängelset och satte in honom där. Helt visst hoppades de båda
väktarna, att dagens mödor nu voro lyktade. Men så var
icke fallet. Gävleborna kunde ej finna sig i att en av deras
skara satt fängslad utan ville prompt ha honom lös. Till
fängelset kom nu en av den fångnes kamrater, Hans
Håkansson, tillika med Erik Larssons tjänare. Rustade med
stänger och gevär sade de: "Vi skola taga vår kamrat ut".
Men därav blev intet. Väktarna hade nu fått hjälp av
befallningsmannens tvenne tjänare, och med bistånd av
dessa togo de nu även denne Hans fast och införde honom
i kistan. Och så var äntligen den dagen slut.
De två arrestanterna, Erik och Hans, sköto alldeles
skulden för detta "perlementet" på Hans Larsson, som
enligt hans egen framställning gjort bemödanden att avstyra
ofoget, samt på Nils Eriksson, Josef Nilsson och Lars Trast.
Påföljande dag ingrep "stadens folk" och ville i
fängelset införa Hans Larsson och Nils Eriksson, som hade
slagit vakten Jöns. Men "stadens folk" drog det kortaste
strået och led ett förkrossande nederlag. De två inspärrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
