Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschelkasch - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tschelkasch och tryckte stillatigande hans hand; han såg
misstroget på Gavrila.
— I morgon bitti skulle jag vilja ha pengarna, svarade
Tscelkasch kort. Nu vill jag sova. Kom Gavrila! Eller är
du hungrig?
— Nej, men sömnig är jag, sade Gavrila, och redan
efter fem minuter låg han och snarkade i fartygets
kölrum, under det Tschelkasch satt bredvid honom, provade
någons stövlar och visslade en sorgsen melodi för sig
själv. Utan att dra av stövlarna, sträckte han därpå ut
sig bredvid Gavrila, sköt händerna under huvudet och
stirrade upp mot däcket.
Barken vaggade lätt på de gungande böljorna, ett
vemodigt knarrande, som av två mot varandra gnidande
stockar, hördes någonstans ifrån; det fina regnet sipprade
sakta ner mot däcket, och vågorna plaskade enformigt
mot fartygets sidor ... Allt detta klang så sorgligt som
en mors vaggvisa, då hon förtvivlar om sitt barns
lycka . ..
Tschelkasch skar tänderna, lyfte upp huvudet och såg
sig omkring, varpå han åter lade sig ner på botten,
mumlande något för sig själv.
Han spärrade vitt ut benen och fick därigenom en
slående likhet med en väldig sax.
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
