Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norska stämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
östlänningen är skogsbo och trävaruhandlande, bred
och saktfärdig och tung i fotterna, hur klipsk han än må
vara i affärer. Genom hans städer brusa möjligen älvar
och inbyggda, turbindrivande foisar — men inte havets
befriande ande. Bergensaren kan representera det lätta
sjömanshumöret — men havets tungsinta arbetare med
öderymdens bottenlösa vemod i blicken, de höra
Nordland till. Man minns Jonas Lies berömda karaktäristik
av nordlänningen, i Den Fremsynte:
— Stemningsfuld som han er, övergiver han sig let
til Öieblikket. Er der Solskin i dit Ansikt, blir der
ogsaa gjerne Solskin i hans. Men man maa ikke tage
feil af ham og forveksle hans Godmodighed med enfoldig
Tryghed — og det gjör man her syd ofte. Inde i hans
Sjael vugger den stille Mistanke, ham selv ubevidst,
altid som en aarvaagen Sjöfugl, der dukker under, endnu
medens det glimter af Faengkrudtet og för Kuglen har
faat Tid til at slaa ned paa det Sted i Sjöen, hvor den
netop laa.
Han är van vid livsfara och van vid att allt ont kan
hända när som helst. Det är väl därför han även lärt
sig sätta så stort värde på hemmets trevnad, vilans
bekvämlighet, de glada stundernas festlighet med läcker
mat och stark dryck.
I en infödd nordländsk stormanssläkt, säger Lie,
finns gärna en droppe lapskt blod. När sagan talar om,
att de bästa bondeätter på Helgoland härstammar från
havets troll och bergets jättar, betecknar detta lapskt
ursprung. Själva förklaringen låter lika sagolik som
sagan. Det åtminstone ur kulturbragdernas synpunkt
inferiöra samesfolket, skulle de räkna släkt med de män,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
