Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den vackra stugan, som här
representerar det yngre dalamåleriet och
den särskilt i Siljanssocknarna
utbredda möbélkonsten, tillhör
Rättviks gammelgård. Både klockan
och skåpet ha senbarockens
grundformer, ur vilka också den
egenartade, målade dekoren småningom
utvecklats.
typer som stånduren, »dalkarlsklockorna», som de ofta
kallas. De äldsta gjordes hos Polhem på Stjärnsund och
upptogo direkt de då moderna, engelska formerna med
fyrkantiga urhus och rak kropp. Denna typ höll sig sedan
länge, t. ex. i Mora, där urmakeriet blev hemslöjd, och
komponerades ofta in i de inbyggda sängarnas fasad på
ett utomordentligt harmoniskt sätt.
På många håll, där man hittills varit föga van vid
stolar — man satt på bänkar och pallar — är det de
holländsk-engelska stolarna av tidig 1700-talstyp, som
först komma in och bli förebilder till vad man nu lika
allmänt som felaktigt benämner stolar i »bondrokoko».
De äro varken »bond» eller »rokoko», utan helt enkelt
sen barock i simpelt material och föga konstnärligt
utförande.
De stora slottssalarnas väggar voro under barocken
ännu ofta smyckade med väldiga, vävda tapeter i s. k.
»verdure»-mönster, söm på ett stiliserat sätt härmade
skogslandskap, med eller utan jägare, hjortar, nymfer och
herdar under stela, i blågrönt, gult och brunt skiftande
träd. Enklare folk, som inte hade råd till sådant, läto i
stället måla skogslandskapen, jägarna, hjortarna och allt
det andra på grov lärft, som de spände på sina salsväggar.
Ännu finns i en och annan mindre herrgård från
1700-talets början en dylik väggdekoration bevarad. Ännu
enklare kunde f. ö. saken lösas genom att målaren fick
arbeta direkt på den slätbilade väggen. I stället för de
dyrbara, med upphöjda ornament prydda stucktaken
och de målade plafonderna i palatsen nöjde man sig
också under senbarocken i enklare hus med målade
dekorationer, ofta anbragta direkt på de breda plankor, som
numera som innertak placerades under takbjälkarna.
Stuckaturen återgavs genom rankor, målade grått i grått
(eller med en annan diskret färg), plafondernas moln,
änglar och mytologiska scener målades, så gott sig göra
lät, i fält innanför detta» ramverk.
Hos allmogen fanns sedan urminnes tid en sed att till
jul, bröllop och andra stora högtider skyla stugans nakna
väggar med vävnader och hänga upp »himlar» av tyg
under taket. Ibland kunde dessa »drätter» vara ofärgade,
vita lärftstycken — så ser den ovannämnde Bircherod
ännu 1720 en julstuga smyckad i Småland. Stundom
brukades till samma ändamål enkom vävda våder med
mönster i blått på vit botten. Redan på 1400-talet har
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
