Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nå — den goda, kloka och tuktande
föräldra-myndigheten, som naturligtvis körstod barnen
bättre än de förstodo sig själkva, lät honom sitta
där han satt, ekter han var så hårdnackad.
Hårdnackad! Han som ända- sedan
skymningen suttit och grämt sig så blodigt, lidit så
bittert oeh längtat så grymt att kå vara god
och snäll på själkva julaftonen, men se det kick
han inte utan att ljuga oeh bedja om körlåtelse.
Hellre än han gjorde det, kick lians julakton bli
ohjälpligt förstörd.
Han hade suttit med en stor torr grämelse
i halsen och sett ut ökver det välkända landskapet
med de välkända konturerna, sett mörkret vinna
långsamt hela den ljusa snöytan och lägga sig
gråblek ökver allt. Men hans tankar voro allt
annat än bleka. Det var uppror i dem och
bitterhet som brände. När pappa och syskonen kommo
in kör att kläda julgranen, bara tilltog upproret, men
när han sedan väudt ryggen åt systrarna hade det
nått sin höjdpunkt. Han var alldeles blek och
andades liäktigt. Ögonblicket därpå kom
återsla-get, han hade kunnat springa upp och kasta sig
0111 halsen på dem alla, men hans stoltliet körbjöd
honom det.
Snart var julgranen klädd, utan att lille Karl
ett ögonblick sett sig om. När pappa och
syskonen gingo ut, lämnade de ett ljus brinnande i
Lille Karl. S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
