Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håll för svält under den långa stundande vintern.
Bredvid honom stod hans hustru och grät.
Morgonens drottning vart rörd av all den sorg hon
blev vittne till, under det hon långsamt rullade upp
dimmans ulltäcke från bygderna, och beslöt att så
mycket det i hennes makt stod gottgöra köldens
illgärningar. Men som en verklig drottning hade hon mera
medkänsla än insikt i huru hon skulle bära sig åt, och hon
tog sig bara för att lysa dubbelt mera bländande och
varmt, så att de frusna sädesstånden vitnade under
hennes smekningar och potatisblasten begynte svartna
och hänga skrumpen, sorgsen och ful mot jorden.
Nässlorna vid uthusen falnade av i svarta högar, och den
fina, ljusgröna ormbunken i dälderna nära
bäckstränderna blev högröd. Allt vad det fanns av färsk
svamprikedom i björkskogarna krympte ihop under hennes
värme och i stället för att få liv blev allt det
frostberörda dubbelt brännmärkt, dubbelt skriande i färg.
Men morgonens drottning stod så högt över
alltsammans, att hon trodde sig göra idel gott, och hela
stora sträckor brände hon av på samma vis, övertygad
om att hon utbredde himmelens välsignelse.
Hennes glänsande välgörenhet nådde slutligen fram
till landets rika trakter, till de oöverskådliga åkerfälten
i Österbotten, till Tavastlands, Egentliga Finlands och
Nylands gamla kulturbygder, där frosten aldrig varit
vardagsgäst, och där idogt folk längesedan dikat ut
frostmarkerna i långa reguljära tegar med vajande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
