Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det oväntade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än vanligt, och de uppsköt sin återresa till Skaguay
till sista minuten. Och då var det försent. De hade
träffat anstalter att medfölja de där boende cirka
trettio indianerna på deras höstresa nedåt kusten, där
de skulle köpa och sälja sina varor. Siwasherna hade
väntat på de vita männen ända till elfte timmen, och
sedan hade de dragit åstad, och det lilla sällskapet
kunde inte göra annat än att vänta på någon tillfällig
transportmöjlighet. Emellertid hade de gjort allt i
ordning på utmålet och samlat ett stort förråd av
bränsle.
Plötsligt, med våldsamheten av en trumpetstöt, kom
vintern. Den kom på en enda natt, och guldgrävarna
vaknade upp till vindens tjutande, till drivor av snö
och av is på varje vattendrag. Stormby följde på
stormby, och mellan byarna rådde en tystnad, som
endast avbröts av bränningens dån mot den öde kusten,
där det salta skummet låg som ett bräm av fruset
vitt.
Allt gick bra i stugan. Deras guldstoft hade vägt
nära åttatusen dollars, och de hade orsak att vara
nöjda. Männen tillverkade snöskor, gick på jakt för
att skaffa färskt kött, och under de långa kvällarna
spelade de whist och pedro i oändlighet. Då nu
guld-grävararbetet hade upphört, satte Edith Nelson
männen till att göra upp eld och diska, medan hon själv
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
