Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för honom utgjorde den egentliga anledningen till de i första delen
af hans religionsfilosofi företagna undersökningarna, vida mer än den
omständigheten, att något ännu olöst problem framgått ur resultaten
af hans, i kritiken af det praktiska förnuftet framstälda analyser al
det moraliskt ondas begrepp, anse vi vara gifvet, redan däraf, att
Kant, långt ifrån att till egentlig utgångspunkt för den senare undersökningen
taga något af den förras resultat, icke ens antydei
sammanhanget mellan de båda, från olika synpunkter företagna utredningarne
af det ondas begrepp. Att ett sådant sammanhang föiefinnes
är emellertid obestridligt, och hänsynen till ett ur föregående
undersökningar framgånget, ehuru genom dem ännu olöst problem
har tvifvelsutan utöfvat ett stort inflytande på utförandet af Kants
lära, om hvad han kallar det radikala onda.
Såsom hufvudtankarne i Kants lära om det moraliskt onda,
sådan den i hans rent etiska skrifter frainställes, fasthålla vi, att
detta onda är viljans heteronomiska bestämdhet, och att denna bestämdhet
är för henne möjlig i följd däraf, att hon är patologiskt
bestämd eller med andra ord tillgänglig för frestelse till det onda.
För denna tillgänglighet redogöres ej vidare, än att den har sin
grund, däri, att förnuftet ej med (teoretisk) nödvändighet (unausbleiblich)
bestämmer viljan. En utredning synes emellertid påfordras
af vidden och arten af denna viljans tillgänglighet fölfrestelse,
till hvad ondt är. Denna undersökning åter måste
blifva en analys af den moraliska halten af den mänskliga viljan i
hennes omedelbara form, d. v. s. sådan hon är gifven, oberoende af
hvarje i tiden fallande fri lifsytring. Att ett ondt eller orent finnes
hos denna vilja i den meningen, att hon är tillgänglig för frestelse
till det onda är gifvet såsom resultat af föregående undersökningar.
Men en närmare undersökning af denna tillgänglighets art och vidd
leder direkte öfver till den analys af det onda, hvartill Kant, efter
livad nämdt blifvit, funnit den förnämsta anledningen i den rikare
erfarenhet af det onda, som fixerats i arfsyndsläran. Hvad nämligen
först vidden beträffar, så blifver frågan här tydligen den, om
den mänskliga viljan i sin omedelbara form, ehuru tillgänglig för
frestelse, likväl har en öfvervägande tendens till det goda, i hvilket
fäll människans omedelbara praktiska lifstendenser, måste anses berättigade
och den konstanta skilnaden mellan godt och ondt i och
med förnekandet af behofvet af radikal omvändelse mer eller mindre
skjutas åt sidan; vidkommande åter arten af viljans tillgänglighet
för frestelse, blifver frågan den, om denna tillgänglighet har
sin grund i människans väsentliga, med teoretisk nödvändighet gifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
