Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förut utropat: »Ja, nu skulle jag vara så glad åt
utfärden i morgon, om bara ni ville låta lingonen
sitta kvar, sedan Olles och Minas tunna blivit full,
annars är det ju riktigt grymt att plocka ut skogen
för dem». Och ryttmästaren hade svarat: »Var du
lugn, Lena, vi skola fara så långt bort, att de icke
orka gå så långt, det närmaste skogsområdet få de
behålla. Och i alla fall skall mor Anna få pengar
för vad som plockas i dag. Det är inte mer än
rättvist.»
»Det är rysligt snällt av dig», sade Lena
småleende, »men det är ju bara vanligt, att du är den
snällaste pappa som finns, det säger jag ju jämt.
Men att det är rättvist, det förstår jag inte.»
»Jo, det är rättvist därför, att om du icke blivit
bekant med Olle och Mina, så hade det icke blivit
någon lingonplockning av, och ingen fridag för folket
och ingen utfärd. De äro orsaken till hela kalaset,
och därför skola de också hava vinsten.»
»Ja, vet pappa, en så rolig sommar som den
här har jag aldrig haft, och jag tror närapå, att det
är deras skull också», sade Lena. »De äro så morska
och lustiga.»
Nu körde också höskaket fram, där pigorna,
betjänten och stallpojken skulle sitta, och Lenas lilla
vagn stod nedanför verandan.
Men uppe på skolrummet satt Hans. Han såg
alla tillrustningarna, och han kände det bittert, att
ingen tycktes tänka på honom, på samma gång han
hade en inre motvilja för att visa sig bland alla dessa
glada människor.
Nu hördes dock lätta steg i trappan. »Lena
kommer då i alla fall ihåg att taga avsked», tänkte
han. Men han vände sig icke om. Det läg en tyngd
på hans hjärta, som han ännu icke hade övervunnit.
Då kände han bakifrån ett par armar om hans
hals, och ett huvud omgivet av rikt brunt hår och
med ett milt litet ansikte, böjde sig fram över hans
axel. »Vill du inte köra för mig, Hans? Ack, förstör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
