Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägnarnas betydelse för städernas utveckling - Af järnvägarna i särskild grad påverkade städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
13:e till 23:e rummet) och universitetsstäderna, de sista dock ej mycket
(Upsala från 7:e till 9:e, Lund från 9:e till ll:e rummet).
Såsom var alt vänta tillåter ej heller denna uppräkning några allmän-
giltiga slutsatser. Utrikes handel, sjöfart och skeppsbyggeri äro afgörande
för Helsingborg, inre handel för Örebro, metallindustri för Eskilstuna och
Västerås, textilindustri för Borås, sockerindustri för de skånska städerna,
särskildt Landskrona, kvarnindustri för Landskrona och Halmstad o. s. v.
Det är en profkarta på olika näringsgrenar, där — till stor del naturligt-
vis på grund af de norrländska städernas frånvaro — det sista halfva år-
hundradets nya industrier spela en ganska litet framträdande roll, ett tec-
ken till alla andra på att landsbj^gden har den största betydelsen för
Sveriges industri.
Emellertid är det dock en gemensam slutsats som synes kunna dragas
ur en granskning af de olika städernas utveckling, nämligen den slutsat-
sen, att städer som för sin blomstring äro beroende af annat än näringar
i
egentlig mening ha gått tillbaka i relativ betydelse. Om man som en
särskild grupp uttar de 32 städer, som antingen hade 3,000 inv. 1855 eller
10,000 inv. 1905, finner man att af dem 15 äro relativt aftagande; och af
dessa 15 äro 11 följande: Karlskrona, Kristianstad, Kalmar, Falun, Upsala,
Lund, Vänersborg, Nyköping, Visby, Linköping, Växjö. Som man ser äro
alla dessa residensstäder, på sätt och vis äfven Lund. I detta starkare
betonande af stadssamhällenas ekonomiska sida återspeglar sig otvifvelak-
tigt den allmänna utveckling hvari järnvägarna äro en hufvudfaktor, och
såtillvida kan man utan tvekan tala om deras inverkan på resultatet.
Eljest är denna inverkan fortfarande svår att finna, och att antalet järn-
vägar ej är afgörande för en orts uppblomstring visar Kristianstad, som be-
finner sig i midten af ett ovanligt tätt, ehuru visserligen ganska planlöst järn-
vägsnät, men som icke desto mindre sjunkit starkare i relativ betydelse än
någon annan svensk inlandsstad. Emellertid skall en redogörelse för olika
städers befolkningsutveckling uppvisa järnvägarnas inflytande i de olika fallen.
Det finnes ingen stad hvars utveckling mera uppenbart påverkats af
järnvägarna än Borås och Östersund, och af dessa två är Borås såsom nyss
nämndt en af de två städer i
landet, hvilkas relativa uppgång vid den här
använda metoden visat sig starkast. Redan banan Varberg
—Borås har
möjligen påskyndat samhällets utveckling, som varit god alltsedan banans
öppnande 1880, men det afgörande ögonblicket inträdde med öppnande af
Göteborg-
—Borås järnväg i december 1894 och de nya exportmöjligheter
för stadens textilindustri, som inträdde därmed. Verkan var nästan ögon-
blicklig. Den årliga folkökningen var efter femårsperioder
1881—85 270,0 1891—95 466,4
1886—90 406,6 1896—1900 l,079,s
och i årssiffror
1894 531 1898 1,401
1895 793 1899 1,353
1896 838 1900 712
1897 1,095
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
