- Project Runeberg -  Genom den stora vestern. Reseskildringar /
9

(1883) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. I New-York

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

omtalade, huru som fina och dyrbara långsvansade
silkes-klädningar, tillhörande deras fruntimmers-bekanta,
obarm-hertigt framsläpats af grofva händer ur Saratoga-koffertar,
blottats för allmänheten och undersökts under ärmarna för
att upptäcka, om de varit begagnade eller ej; samt, om de
ansetts vara obegagnade, huru de då underkastats orimligt
hög tull. De uppstämde klagomål i korus öfver att
renoverade spetsar och rengjorda handskar tullbehandlats som
nya varor och förtullats 60 procent ad valorem; de
oförskämde tulltjenstemännen hade ej velat tillerkänna ett
fruntimmer rättighet att föra med sig t. ex. tjugo korsetter,
tio pariserhattar, två dussin par silkesstrumpor och en
låda full af*kambricnäsdukar, kantade med Briisselspetsar,
för sitt eget behof! Som om de, kantänka, ville smugla
något! Som om de vore New-York-modister och
klädsömmerskor, som fardades öfver Atlanten ett halft dussin
gånger årligen for att insmugla varor belagda med tull!
Under det dessa protester uttalades, föll min blick på ett
fruntimmer, som nickade bifall, men på samma gång blef
mycket blek. Herrarne voro lika ifrige i sin protest. En
hade köpt en ny riddrägt, en annan hade ett bibliotek o.
s. v., och den förre visste, att han måste betala tull, under
det den senare framhöll sin rättighet att ha med sig böcker
för eget behof, Ma från tull; men han fruktade ändå det
värsta. Och det svåraste, kan tänka, var att det var
omöjligt att muta tulltjenstemännen! »De äro rene,
fläckfrie och omutlige, sade man, som publikaneme fordom,
en Bacon eller en Arnold; och alla deras handlingar
bevakas så noggrant af agenter från Washington, att
mut-sedlame måste hoprullas mycket små, for att ej upptäckas.»

Det var sedan »Hohenzollern» passerat fästningen på
Staten Island — jag känner ej dess namn, men det är en
af de mest pittoreska fästningar jag någonsin sett — som
en liten vacker ångjakt kom med de fruktade
tulltjenstemännen. Alt hvad passagerare hette bäfvade. Nu
nedkallades vi i aktersalongen för att afgifva edlig försäkran
på att vi ej hade några saker, som skulle förtullas, eller,
om vi hade sådana, uppgifva hvilka de voro. Detta
upp-gafs vara tulltjenstemännens ärende; men elaka tungor sade
det var för att gifva hvar och en, som önskade, tillfälle att
göra sig vän med den orättfärdige Mammon för att und-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jsstora/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free