Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Frågor och svar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Men säg mig nu, Barbicane, tror du, att
månen är en gammal komet?
— Det var också en idé!
— Ja, — fortfor Ardan med älskvärd naivetet, —
men jag har ett dunkelt begrepp derom.
— Men det har inte upprunnit i din egen hjerna,
— sade Nicholl.
— Jag skulle då endast eftersäga andra?
— Helt säkert, — svarade Nicholl. — Enligt de
gamles vittnesbörd, påstodo invånarne i Arkadien, att
deras förfäder bebott jorden, innan månen blef hennes
drabant. Då man utgår från detta faktum, hafva några
lärde ansett månen vara en komet, som en dag fördes
i sin bana så nära jorden, att han blef qvarhallen af
jordattraktionen. Men så är det ej, ty då skulle
månen bibehållit spår af detta gasomhölje, som alltid
åtföljer kometerne.
— Men, - återtog Nicholl, — skulle han icke,
innan han blef jordens drabant, i sitt perihelium
kunnat passera tillräckligt nära solen för att der hafva
afdunstat alla dessa gasartade substanser?
— Det är möjligt, min vän Nicholl, men icke
sannolikt.
— Hvarför inte?
— Emedan ... Ja, det vet jag i sanning inte.
— Ack, — utropade Ardan — huru många
hundra volymer skulle man ej kunna skrifva om hvad
man inte vet!
— Huru mycket är klockan?
— Tre! — svarade Nicholl.
— Hvad tiden går fort, — sade Ardan, — i
sällskap med lärda män som I! Jag är bara rädd, att jag
blir alltför lärd.
Då Ardan sade detta, svingade han sig upp ända
till projektilspetsen för att, som han påstod, bättre
observera månen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
