Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
på hans krigsstandar löd: Man har icke rätt
att förlåta. Fru Cecilias devis löd: Under
vissa omständigheter har man
skyldighet att förlåta. Hon var inte politiker
och hennes syn på verkligheten därför klarare. En
mor vet, att hon inte kan lämna det vanartiga
barnet för beständigt i skamvrån. Även om det
inte ångrar sig, måste hon förr eller senare plocka
fram ungen. På denna praktiska erfarenhet vilar
en god del av all moderlig vishet, som i sin tur
hör till fundamenta för mänsklighetens klokskap.
Äventyren på resan till Paris voro små och
gingo alla i en så att säga försonande riktning.
Till exempel: någonstans mellan Lübeck och
Hamburg nödgades tåget tvärstanna. Följden blev, att
de båda gudomligheterna, som kroppsligen sutto
knä mot knä, plötsligt kastades i varandras armar.
Under intrycket av en stor fara kramade de
varandra hårt och det kändes som om de aldrig skulle
kunna skiljas mer. Efteråt var det nog så
påkostande att åter bestiga var sitt ensliga moln —
men det gick. (Tio år senare skildrades händelsen
som en verklig järnvägsolycka vid vilken »många
människor skadades och pappa och jag höll
varandra i famn för att åtminstone dö tillsammans».
Troligen var det resans katastrofala stämning, som
materialiserades i minnet. Därtill kommer, att
erinrade olyckshändelser gärna bör ha »krävt
åtskilliga människoliv». För att äga värde.
Ohyggligheterna förstoras nästan undantagslöst. Kanske får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
