Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
listiska mål. Stalin kan kritiseras, inte för att han utvecklade och
utövade sin egen kult, utan endast för att han inte vidtog de nödvändiga
åtgärderna för att hejda denna obehövliga propaganda. I synnerhet
när man tar hänsyn till att det stora rykte som Stalin vunnit genom sin
kamp och sitt handlande och det obegränsade förtroende och den
obegränsade kärlek partiet och folket hyste för honom varit tillräckliga för
att han skulle ha kunnat utdela ett kännbart slag mot de byråkratiska
element som hotade proletariatets diktatur.” (Enver Hoxha 1966)
Ty vad som hänt i Sovjetunionen var inte att en individ drivit en
kult utan att det uppstått en social bas för en revisionistisk politik:
”Speciellt betydelsefullt för att bevara och stärka proletariatets
diktatur är den kamp som partiet för mot byråkratiska förvrängningar.
Det är välkänt att dessa utgjorde en av huvudbaserna för
revisionismens uppkomst och utveckling i Sovjetunionen. Kampen mot
byråkratin siktar till att tätt binda regimen med folket: att ställa den under de
stora arbetande massornas direkta, effektiva och ständiga kontroll; att
allsidigt utveckla och ständigt fördjupa och förbättra den socialistiska
demokratin.” (Enver Hoxha 1969)
Detta är inte en problemfri utveckling. Långt därifrån. Gamla
seder sitter djupt. Vid mötet den 14 maj 1969 vid gruvorna i
Pish-kash kritiserade arbetarna direktören och administrationen. De hade
försökt smita från det tunga gruvarbetet, de hade försökt skaffa sig
lätta arbeten under sina dagar i produktionen, flera personer inom
administrationen hade skyllt på att de hade så mycket att göra att de
inte hann arbeta i dagbrottet. Man hade kritiserat dem som
kamrater, man hade inte gått till angrepp.
— De var ju inga fiender.
Nu hade de felande inom direktionen bättrat sig. De hade insett
sina fel. Nu arbetade de som hjälparbetare. Målsättningen var att de
alla inom administrationen skulle läras upp till fullgoda
yrkesarbetare. Genom att känna produktionen skulle de också fullgöra sin
administrativa uppgift på rätt sätt.
— Direktören kan bara fungera på rätt sätt om han regelbundet
arbetar som lastare i gruvan. Annars arbetar han med en
pappers-gruva och inte en järngruva.
Men det är inte bara en fråga om kontroll och demokrati. Det
gäller också — som Hoxha påpekat, utgående från Marx pariser- _
manuskript — att göra rent hus med hela den falska världsuppfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
