Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - "Vi ska mötas en gång"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att bygga en stuga bredvid den där sågen. Han sa, att
han har utsett tomtplats på en backe ovanför forsen, där
det står ett par stora björkar. Och nu är det den stugan, som
jag ser för mig hela kvällen. Jag ser den utan och innan.
Jag ser det gröna granriset framför dörren, och jag ser
elden, som brinner i spisen. Och när jag kommer hem från
sågen, så ser jag en, som står och väntar mig i
dörröppningen.
— Det blir visst kallt, Gabriel, sade Gertrud avbrytande.
Tycker du inte, att vi ska gå in nu?
— Jaså, nu vill du gå in, sade Gabriel.
Men emellertid rörde de sig inte ur stället, utan sutto kvar
bredvid varandra under en lång tystnad, som de mycket
sällan bröto.
En gång sade Gertrud till Gabriel:
— Jag trodde, att du, Gabriel, älskade kolonien högre än
allt annat och att du inte ville skiljas från den för något
i världen.
— Å jo, sade Gabriel, det finns allt något, som jag skulle
offra den för.
Gertrud satt åter och funderade, så frågade hon:
— Vill du inte säga mig vad det skulle vara?
Gabriel svarade inte genast, utan efter en lång betänketid
och med halvkvävd röst.
— Jag kan ju gärna säga dig det. Det skulle vara, ifall
den kvinnan, som jag tyckte om, kom och sa, att hon älskade
mig.
Gertrud blev så stilla, att hon knappt vågade andas.
Men fastän ingenting hade blivit yttrat, var det, som hade
Gabriel hört Gertrud säga något sådant, som att hon älskade
honom, för han började med mycket flytande röst:
— Du ska få se, Gertrud, att nu vaknar kärleken till
Ingmar åter opp hos dig. Du har varit ond på honom en
tid, därför att han svek dig, men nu, då du har förlåtit
honom, kommer du att hålla av honom som förut.
Han höll upp för att invänta svar, men Gertrud satt
tyst.
— Det vore förfärligt, om du inte tyckte om honom, fortsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
