Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - Barbro Svensdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och så har det varit intill denna dag, fortfor Stig, att
alla, som har gift sig med döttrar ur den släkten, har fått
idioter till söner. Och därför har folk kallat det där torpet
Sorgbacken, och något annat namn lär det aldrig få.
Ingmar hade så småningom påmint sig, att han som barn
hade hört den där historien om släkten från Sorgbacken,
men det hade bara berättats som en saga, aldrig hade han
trott, att det fanns någon sanning i detta. Han började
skratta åt Stig.
— Du tror visst inte på den här historien, du, sade nu
Stig och kom ändå närmare inpå Ingmar. Men jag ska säga
dig, att Sven Perssons andra hustru var av det folkslaget.
Alla av Sorgbackssläkten har flyttat bort till en annan trakt,
så att här har man glömt bort hurudana de är, men min
mor hade reda på dem. Hon teg med vad hon visste och
sa till ingen vem Sven Persson hade haft till hustru, förrän
det blev fråga om att jag skulle gifta mig med hennes
dotter. Och när jag fick veta det, kunde jag inte ta henne,
men jag teg med det som en ärlig karl, du. Om jag hade
varit en usling, hade jag nog talat om det. Och jag har
burit all smälek, som jag har fått lida för den här saken,
med tystnad, du, ända tills du slog mig. Och Sven Persson
själv har visst aldrig vetat om vem han hade råkat ut
för. Hans hustru dog, sedan hon hade fött honom den här
enda dottern. Och döttrarna av Sorgbacksfolket, de är fina
och rara, du, det är bara pojkarna deras, som blir blinda
idioter. Och nu kan du ligga, du, som du själv har bäddat
åt dig. Du kan allt tro, att jag har skrattat åt dig, när jag
tänkte på att du svek din käresta, och när jag tänkte på den
Ingmar Ingmarsson, som ska styra gården efter dig. Och
många lyckliga dagar tänker jag att du får med din hustru
efter detta.
Men medan Stig stod tätt intill Ingmar och väste fram
allt detta, hade denne kommit att se upp mot boningshuset.
Och då såg han fliken av en kjortel sticka fram bakom
ingångsdörren. Han kunde förstå, att Barbro hade gått ut
i förstugan, när hon såg, att han och Stig möttes på gården,
och där stod hon nu och hörde alltsammans. Då först blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
