Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Senare avdelningen - Avresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro delade på olika ägare, men bron var allas deras
egendom, det var en saknad för dem alla att lämna den.
Men ägde de intet mer, som var dem gemensamt? Ägde de
inte kyrkan, som låg under sina björkar på andra sidan bron,
ägde de inte det vackra, vita skolhuset och prästgården?
Och vad ägde de mera, som var dem gemensamt? De
ägde väl också skönheten i det, som de sågo här från bron.
Den vackra utsikten över den breda, mäktiga älven, som flöt
fram stilla och sommarljus mellan trädgrupperna, den långa
utsikten genom dalen ända bort till de blåa höjderna.
Detta var deras, det satt inbränt i deras ögon. Och nu
skulle de aldrig mer se det.
När de bortdragande voro mittpå bron, började de sjunga
en av Sankeys sånger.
— Vi får mötas en gång, sjöngo de, vi får mötas en
gång, vi får mötas i Eden en gång.
På bron fanns inte en människa, som kunde höra dem.
Det var deras hemlands blåa kullar, älvens gråa vatten och
de bugande träden, som de sjöngo till.
De skulle aldrig se dem mer, och ur strupar, som
tillsnördes av gråt, trängde avskedssången.
Vackra hemlandsbygd med dina vänliga röda och vita
gårdar i de täta träddungarna, du med dina goda åkrar,
med dina hagar och betesplatser, med din långa dal, som
klyves av den smidiga älven, hör oss! Låt oss bedja Gud, att
vi få mötas än en gång! Må vi få se dig åter i himmelen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
