- Project Runeberg -  Jerusalem /
171

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Senare avdelningen - Timmerstocken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TIMMERSTOCKEN.



I sena skymningsstunden denna samma vackra februaridag
stå två unga människor ute på vägen och samtala.

Den unge mannen har kommit körande ner ur skogen med
en timmerstock, som är så stor, att hästen knappast kan
släpa fram den. Icke desto mindre har hästen måst göra en
lång omväg, för att stocken måtte komma att föras genom
kyrkbyn och förbi det stora, vitmålade skolhuset.

Utanför skolhuset har hästen fått göra halt, och en ung
flicka har nästan genast kommit ut genom grinden för att
beskåda timmerstocken.

Och hon kan inte bli trött att beundra den. Vad den är
lång och tjock, vad den är rak, vad den har för en vacker,
ljusbrun bark, vad den har för en fast, felfri ved!

Den unge mannen berättar med stort allvar, att den är
vuxen på en sandmo långt norr om Olofshättan, han talar
om, när han fällde den och hur länge den har legat och
torkat i skogen. Han inpräntar hos henne hur många tum
den mäter i omkrets och hur många i genomskärning.

Den unga flickan har sett tusen och åter tusen stockar
flottas förbi på älven eller släpas fram på landsvägen. Hon
kunde aldrig tro, att hon skulle bli så glad att få se en
timmerstock.

— Ack, Ingmar, säger hon, det är ändå bara den första!

Mitt i sin glädje har hon blivit ängslig vid tanken på att
det har fordrats fem år av strävan och arbete, innan Ingmar
har kommit så långt, att han nu kan köra fram den första
stocken av det timmer, som ska användas för att bygga upp
deras hem. Hur lång tid ska det nu gå åt för att köra fram
de andra och för att bygga själva huset?

Men Ingmar tycker, att alla svårigheter nu äro övervunna.

— Vänta du, Gertrud! säger han. Får jag bara timret
nerkört, medan det är före, så ska huset snart stå där.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free