- Project Runeberg -  Jerusalem /
62

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Förra avdelningen - Karin Ingmarsdotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Var det inte Tims Halvor, som sitter här?

— Jo, det var det, sade han lågt.

— Ge då Halvor klockan sådan den är, sade mor Stina,
det blir han bäst nöjd med.

Ingmar reste sig lydigt, tog upp klockan och strök över
den med rockärmen för att göra den så fin, som den kunde
bli. Sedan gick han med långa steg över golvet.

— Jag ska hälsa från far och lämna den här, sade han
och räckte fram klockan.

Halvor hade suttit tyst och mörk hela tiden, och när gossen
nu kom med klockan, lade han handen över ögonen, liksom
ville han inte se. Ingmar stod där rätt länge och höll klockan
framför honom. Slutligen såg gossen bort till husmodern
och tycktes begära hjälp.

— Saliga äro de fridsamma, sade hon då.

Halvor sträckte ut ena handen for att visa klockan ifrån
sig. Då sökte också Storm hjälpa till.

— Jag tänker Halvor inte kan begära bättre upprättelse,
sade han. Jag har alltid sagt, att om Ingmar Ingmarsson
hade fått leva, hade han nog för länge sedan gett Halvor
den äreresning, som han förtjänar.

De sågo nu hur Halvor med den handen, som han inte
höll för ögonen, nästan mot sin vilja grep ut efter klockan
och drog den till sig. Och sedan han hade fått den i sin
hand, stack han in den under både rock och väst och gömde
den.

— Den klockan tar ingen ifrån honom, sade skolmästarn
och skrattade, när han såg hur väl Halvor knäppte igen
kavajen över klockan. Halvor skrattade också. Han reste sig
upp, rätade på sig och andades djupt. Färgen steg på hans
kinder. Han blickade omkring sig med glada, frimodiga
ögon.

— Nu tror jag Halvor känner, att han har fått nytt liv,
sade skolmästarns hustru.

Halvor stack nu handen innanför kavajen och tog fram
sin egen nya klocka. Han gick över golvet bort till Ingmar,
som åter hade satt sig vid bordet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free