- Project Runeberg -  Jerusalem /
39

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Förra avdelningen - Hos skolmästarns

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRRA AVDELNINGEN


HOS SKOLMÄSTARNS.



I den socken, där de gamla Ingmarssönerna bodde, skulle
ingen människa ännu i början på åttitalet ha kunnat tänka
på att omfatta något nytt slags tro eller bevista någon ny
sorts gudstjänst. Man hade nog hört talas om hur sekter
uppstodo här och där i de andra Dalasocknarna och hur
människor gingo ut i åar och sjöar och läto döpa sig med
baptisternas nya döpelse, men man skrattade åt alltsammans
och sade:

— Sådant där kan passa för dem, som bor i Äppelbo och
i Gagnef, men det ska aldrig komma till vår socken.

Liksom man gärna höll fast vid alla andra gamla bruk,
så var man också mycket noga med att fara till kyrkan varje
söndag. Var och en kom, som kunde komma, även om vintern
i den allra strängaste köld. Och just då var detta nära nog
nödvändigt. Man skulle inte ha kunnat härda ut i den
oeldade kyrkan, då det var fyrtio graders kyla ute, om den
inte hade varit alldeles fullpackad av människor.

Men man får inte tro, att människorna gingo så
mangrant i kyrkan, därför att de hade någon synnerligen utmärkt
präst. Kyrkoherden, som hade efterträtt den gamle prosten,
som levde i Stor Ingmars ungdom, var en mycket god man,
men det var omöjligt att tillskriva honom någon märkvärdig
förmåga att utlägga Guds ord. På den tiden gick man i
kyrkan för att ära Gud och inte för att bli road av en vacker
predikan. När man sedan strävade hemåt på den blåsiga
landsvägen, tänkte man: "Vår Herre har nog lagt märke
till att du har varit i kyrkan denna kalla dag."

Detta var det viktiga, sedan kunde ingen rå för, om inte
prästen hade sagt något annat än just detsamma, som man
hade hört honom säga alla söndagar, sedan han hade fått
pastoratet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free