Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikrometallografiska metoder för upptäckande af fosforhaltiga partier i järn och stål - Svenskt järn och stål i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
upptages så snart glänsande partier på matt botten
börja visa sig. Därefter tvättas profvet med vatten
och. alkohol och torkas medelst varmbläster. Om
efter en dylik behandling i längdriktningen af vals-
material uppstå ljusa linier, utmärka dessa partier
med högre fosforhalt än det öfriga materialet. Un-
derkastas profvet en längre inverkan af jodlösnin-
gen och därefter reliefpoleras å fuktigt pergament-
papper, så framträda nämnda linier vid snedt in-
fallande ljus mörka å ljus botten.
Etsning och färgning med pikrinsyra. Under
inverkan af en lösning, bestående af 2 delar pikrin-
syra, 4.9 delar alkohol och 93. i delar vatten, fram-
träda de fosforhaltigare partierna i järn och stål
gula, bruna, blå o. s. v. på ljusare botten. Man ned-
doppar profvet under några minuter i lösningen,
tvättar det därefter med vatten och alkohol och
torkar det med varmbläster. Profvet får under
inga förhållanden efter upptagandet ur vätskan af-
torkas med handuk eller dylikt, emedan de färgade
partierna redan vid ringaste friktion försvinna. En
längre tids inverkan af denna lösning gifver hela
ytan en jämn brun färg. Metoden skall lämpa sig
synnerligen väl för smidesjärn och mjukt stål.
Etsning och färgning med salpetersyra. Denna
metod grundar sig på, att utspädd salpetersyra rela-
tivt långsamt angriper de fosforhaltiga beståndsde-
larne i järn och stål och dessa synas därför ibörjanljusa
å en mörkare botten; vid längre inverkan erhålla
den en mörkare färgton. Vid valsmaterial fram-
träda de fosforhaltiga partierna som ljusa linier å
mörkare botten, men vid längre inverkan däremot
mörka å en ljusare botten.
(»Iron and Steel Magazine» 1905, sid. 345.)
(»Eiseiizeitung» 1906, sid. 91.)
Meddelande till redaktionen
Svenskt järn och stål i Amerika. Förbättringen i
järn markna d en, som gjorde sig märkbar sistlidne höst,
har fortfarit. Prisstegringen började i september och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
