Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett och annat om martinprocessen, af Adrian Byström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
det förra kommer att blifva mera kraftig än vid
det senare, hvarigenom ytans stelnande fördröjes.
För det andra verkar i samma riktning tempera-
turen hos gaserna i frigörningsögonblicket. Då gas-
utvecklingen uppstår hufvudsakligen i den mån
stelnandet fortskrider, följer häraf, att temperaturen
hos gaser, frigjorda ur ett stål med låg O-halt, är
högre än hos gaser, som afgifvas af ett kolrikare
stål med lägre smältpunkt, och i samma mån som
temperaturen stiger också trycket hos gaserna samt
därmed deras förmåga att genomtränga den stelnande
metallen. Härvid är visserligen kolhaltens inverkan
sekundär, i det att den blott inverkar på stålets
smältpunkt, men vare härmed hurusqm helst, faktum
är dock, att man i praktiken måste taga hänsyn till
densamma och i synnerhet vid kolhalter öfver 0.12
% passa noga på, att Mn-halten ej öfverskrider den
kritiska gränsen.
Stålets temperatur spelar också en större roll,
än att den endast skulle inverka på Mn- och Si-
halten. Äfven detta bevisar sig tydligt vid de
mjuka, basiska göten, där ett sådant inflytande af
temperaturen ju är så godt som uteslutet. Ju högre
tappningstemperaturen är, desto mer Mn (respektive
Al) måste stålet hålla for att gifva en och samma
göttyp. Detta är af särskild betydelse, då ju vid
»lugna» göt förhållandet är omvändt, ehuru tem-
peraturens inverkan där ej är så kraftig.
Det kan vid första påseende tyckas ologiskt,
att tappningstemperaturen skulle verka i olika rikt-
ningar vid det ena och andra fallet; betraktar man
däremot hvarje fall för sig, skall man dock finna
förklaring därför. Hvad dä först de »icke lugna»
göten beträffar, så torde orsaken till temperaturens
inverkan i angifven riktning vara densamma som
vid kolhaltens, d. v. s. att badet vid högre tempe-
ratur innehåller mer gaser än vid lägre, och det
blir då tydligt, att vid dessa göt, där gasutveck-
lingen till följd af den låga Mn-halten inträder re-
dan under gjutningen, densamma fortskrider så
mycket längre, ju mer gaser finnas legerade i stålet.
Vid de »lugna» göten däremot börjar gasutveck-
lingen tack vare den höga Mn- och Si-halten ej
genast vid stålets afkylning, utan först vid inträ-
ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
