Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en studieresa i norra Amerika, af G. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
par ställen, där rå dolomit användes i särdeles stor
utsträckning, lämnades ugnen efter lagningen att
stå under 20-30 minuter, innan nästa charge in-
sattes. Själfva lagningen tager sällan mera tid än
15-20 minuter.
Att ugnsbottnarne trots denna föga noggranna
lagning ändock stå vid lag så lång tid, som ofvan
sagts, talar godt för de insintrade magnesiabott-
narnes varaktighet, men så äro de äfven betydligt
dyrbarare än rammade dolomitbottnar. Vidare är ju
också att märka,, att den amerikanska härden ej
hvilar på regeneratorerna utan på fria pelare, hvil-
ket ju är afsedt att bidraga till dess varaktighet.
Mindre håligheter i väggarne, särskildt i det sura
teglet mellan arbetsluckorna, lagades med mycken
fördel med ett bruk af finmalen krommalm och
vatten. Denna lagning bör dock helst göras på
lördagskvällarne, enär det ej blir starkt, om det ej
får torka långsamt.
Sura ugnar lagades allmänt med naturlig sjö-
sand (torr) och lämnades, sedan sanden blifvit in-
kastad, att sintra under en half timme. Rensning,
lagning och sintring tog vid sura ugnar i allmän-
het omkring en timme tillsammans.
Vid Beskickningen af basiska ugnar iakttages,
att om botten börjar blifva för hög, något tackjärn in-
sattes under kalkstenen. Detta tackjärn bildar en
sur slagg, som fräter ur botten.
Vid en del sura ugnar begagnas också att in-
sätta en del al tackjärnet ofvanpå skrotet. Detta
tackjärn smälter då hastigt ned och bildar från bör-
jan en sur slagg, som mindre angriper ugnen. Till-
lates skrotet att först ensamt smälta, blir den där-
vid uppkomna slaggen ganska basisk, och angriper
därför ugnsutfodringen onödigt mycket.
Vid samtliga verk, som använda generatorgas
af stenkol som bränsle och, där jag erhöll upplys-
ning angående kolåtgången, uppgick denna till mel-
lan 270 och 360 kg pr ton. Det vanligaste tycktes
vara 330 kg pr ton eller något däröfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
