Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ryska byronismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter kärlek och fåfängt söker frid i klosterruiner och
på bergsfästen.
Gribojedov, hvilken flere gånger besökte
kavka-ziska nejder på genomresa, fördjupade sig odeladt i
den kavkaziska sagoromantiken och använde den
såsom ästetiskt stoff utan att ställa den i något
psykologiskt samband med sin egen känslovärld eller sitt
lifs tilldragelser. Alexei Tolstoj åter, den fint bildado
konstkännaren, hvars ande jämt längtade tillbaka till
Italien, fann vid Svarta hafvets kuster en ersättning
för denna försvunna skönhetsvärld, och han är i sina.
»Krimska skizzer» den fine iakttagaren och
konstnärlige målaren af natur och folk, med världsmannens,
eleganta form och förnäma reservation i
känslout-gjutelserna.
Lev Tolstoj, hvilken under sin lättsinniga
ungdomsperiod gjort spelskulder i Moskva, tog år 1851
frivilligt sin tillflykt till Kavkaz, där hans äldste bror
Nikolai tjänade såsom officer. Den store realistiske
epikern och praktiske religionsfilosofen, hvilken alltid
hatat den poetiska formen, enär den enligt hans
förmenande »lägger tvångströja på tanken», tog icke
Kavkazien ur konstnärlig-ästetisk synpunkt, utan lefde
där själf sin poesi. Han hyrde sig en koja för fem
rubel i månaden, lefde som en eremit, jagade med en
kosack och bjöd hand och bjärta åt kosackflickan
Marjanka, som dock afvisade honom, äfven sedan
hennes fastman Lukasjka stupat i krig. Tolstoj kände
sig dragen till det sunda lifvet, arbetet och till naturliga,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
