Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terrorismen underifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människans frälsning. Må hos andra folk lagens bokstav
döma, men hos oss finns lagens anda och mening, de
fallnas upprättelse och räddning. Och om så är, om Ryssland
och dess domar verkligen äro sådana — framåt, Ryssland!
Och icke skrämmen I oss, nej, I skrämmen oss icke med
edra ursinnigt körande trojkor, för vilka alla folk i
förfäran vika åt sidan. Icke den ursinnigt framilande
trojkan, utan den majestätiska ryska triumfvagnen skall lugnt
hinna fram till målet. I edra händer ligger min klients
öde, i edra händer ligger ock vår ryska rättvisas öde. I
skolen rädda och värna henne. I skolen visa, att den vilar
i goda händer, som kunna vårda henne...”
Det var Dostojevskijs underbara, äktryska ande, som
segrade i domen över Vjera Zasulitj. Juryn drog sig
tillbaka för överläggning och återvände till salen med ett
enhälligt: icke skyldig! Man kan tänka sig, vilken
sensation det skulle väcka! Obekanta omfamnade varandra,
och en ryss utbrast åt den närvarande Mackenzie
Wallace: ”Är det icke en stor dag för den politiska friheten
i Ryssland?...”
Men glädjen var något förhastad. Vjera Zasulitj blev
genast vid porten omhändertagen av sina vänner och förd
i säkerhet. Och det var det bästa för henne, ty redan två
timmar efter domens avkunnande kom en befallning från
allerhögsta ort, att hon icke skulle släppas på fri fot.
Konis glänsande karriär avbröts tillsvidare,
försvarsadvokaten Alexandrov förvisades till landsorten, och tidningen
”Golos” fick varning för att den lämnat ett ”sympatiskt”
referat av rättegången. Senaten upphävde domen och
remitterade målet till domstolen i Novgorod. Men det var
en onödig formalitet, ty Vjera Zasulitj befann sig redan
på väg till utlandet. Genom amnestien år 1905 fick hon
lov att återvända till Ryssland, och efter den stora
revolutionen 1917 har hon, jämte Bresjkovskaja, ”den ryska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
