Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosa - F. d. välgöraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
vilja uppmuntra stackars Sam i hans ekonomiska
betryck, lät Melker honom utföra alla svårare
maskinritningar och andra kvistiga uppgifter i
hemmet — naturligtvis mot kontant ersättning.
Men samtidigt slösade han formligen med goda
råd på alla tänkbara områden, där han ansåg sig
som den självklart överlägsne — toalett, hygien,
umgängeston, kafévana, vinkännedom — och
framför allt, livsvisdom. Ty Melker Borin var ofantligt
vis.
— Ser du, lille Sam, hette det alltid, det där
kan du inte veta. Men du kan alldeles lugnt lita
på mig. Gör bara som jag säger, så blir du nog
bra med tiden, ska du fa se.
Sam Falk satte upp en undergiven, men
hopplös min och sade: — Tack, tack, men aldrig
märktes minsta försök av honom att briljera med
alla dessa frikostiga råd och anvisningar. Liten
och till det yttre synnerligen oansenlig, smög han
sin bana fram, ständigt framåt — och tog den
mest glänsande examen, som någonsin avlagts
vid det stora institutet. Han såg inte gladare ut
för det. Och vännen Melker begagnade tillfallet
att vid gratulationen ta honom i skarp
upptuktelse för hans ovisa syn på livet:
— Ser du, lille Sam, man måste bekämpa sin
avund, sin misstämning, sina privata anfäktelser,
is. — Ullman, Rosor och järnek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
