Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Patronhylsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
PATRONHYLSA—PHOCA
316
krutets antändande; man säger då att
bössan skjuter trögt.
Patronhylsa, se Hylsa.
Patronstukare, apparat för
omvik-ning av hagelpatronhylsans främre
kant över hagelförladdningen. Denna
stukning verkställes fabriksmässigt
med maskiner, som garantera ett
jämnt och likformigt arbete, men för
privatbruk finnas enkla patronstukare
av olika konstruktion.
Patronutdragare, Ëxtraktor,
automatisk anordning, som vid ett
gevärs öppnande drar ut den tomma
patronhylsan så mycket, att man kan
fatta den med fingrarne. På moderna
hagelgevär (dubbelbössor) förekommer
ofta i stället för denna utdragare en
fjädrande inrättning,
patronut-kastare, ejektor, som
utkastar den tomma hylsan och möjliggör
en snabbare omladdning. — För att få
ett fastare grepp om patroner eller
patronhylsor, som av fukt eller annan
anledning fastnat i patronläget,
använder man apparater av olika
konstruktion, vilka även pläga kallas
patronutdragare.
Patronutkastare (ejector), en
anordning, genom vilken den hylsan
tillbakaförande patronutdragaren vid
gevärets öppnande erhåller en stöt, så
att den tomma hylsan kastas ut.
Pécora, Boskapsdjur, en
avdelning bland idisslarne inom
däggdjurens klass. De utmärkas gentemot
övriga nu levande idisslare,
därigenom att de nästan alltid äro försedda
med horn. Av andra och femte tårna
äro endast rudiment till finnandes.
Fullt utbildad bladmage finnes.
Antalet fungerande spenar är 2—4.
Avdelningen bildas av familjerna Cervidæ,
Bovidæ och Giraffidæ.
Penna, ving- eller stjärtfjäder av
fågel.
Pensel, hårbusken vid
penisöppnin-gen hos hjortdjuren; även spetsarne
på lodjurets och ekorrens öron.
Pentastomumlarver förekomma i
magen, levern och inre körtlar, sällan
i lungorna hos rådjur, dovhjort, hare
och kanin. Förtäras dylika inälvor av
hundar, vargar och rävar, utvecklas
hos dessa djur den könsmogna
Pen-tastomum taenioides, en till
spindeldjuren hörande parasit, som lever i
värddjurets näs- och hjässhålor.
Perdix, se Rapphönssläktet.
Perissodactyla, se Hovdjur.
Perknssionslås, äldre benämning på
slaglås eller s. k. knallhattlås. Se
Handeldvapen. Metoden med
antändning medelst en knallhatt, som
påsättes gevärets tändhattstapp
(knallhattcylinder) ,
perkussionsan-tändning, var på sin tid ett stort
framsteg framför den förut brukade
flintlåsanordningen och möjliggjorde
både säkrare och snabbare
skottlossning.
Pernkhorn, en sjuklig, abnorm
bildning av hornen på hjortdjuren,
huvudsakligen rådjuret. Plägar
sammanhänga med djurets kastration eller det
blivit sårat i denna del. Enl. Eckstein
ha följande erfarenheter gjorts ang.
perukhorn: 1) Kastreras 1. såras en
råbock, medan han ännu bär ofejade
horn, växa hornen i början normalt,
sedan oregelbundet vidare och
deformeras åtminstone delvis i det inre.
Det så uppställda hornet varken fejas
eller fälles, utan kvarbliver på
huvudet tills djuret dör. 2. Kastreras en
råbock strax efter hornfällningen,
ännu innan han hunnit sätta upp nya
horn, sätter han i början normalt,
snart blir även detta abnormt, samt
utvecklas till ett ofejat horn som
aldrig fälles. 3. Kastreras en råbock,
medan han bär fejade horn, så fällas
dessa, och de nya hornen bli liksom
de förra perukhorn. Perukbockar bli
sällan gamla. Ej sällan växer
perukhornen över ögonen, då bocken
naturligtvis dör av svält.
Phoca, se Sälhundsläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
