Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sottomessione ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sottomessiúne sf., underkastelse, -kufvande
&c.; undergifvenhet, -dånighet; hörsamhet.
sottométtere va., underkasta, -kufva, -lägga,
-ställa; besegra, bringa till lydnad;
underordna. ~si, underkasta &c. sig; finna
(foga) sig [i sitt öde], ge vika ; — al
giudizio di uno, lämna det 1. hänskjuta saken
till ngns afgörande,
sottomissióne se abbadia.
sottomoltiplioe, sottomùltiplo a. (sm.): [-[numero[-] {+[nu-
mero]+} —, tal, som går jämnt upp,
submulti-pel.
SOttomuráre va., bygga ny grund till,
reparera nedtill.
80tt0muráta sf., byggnadsfot.
sottonormále sf., (geom.) subnormal.
sottopáncia sf., bukgjord.
sottoparágrafo sm., nytt stycke,
sottoperpendicoláre Sf, (geom.) subnormal.
sottoponiménto sm., underkastelse &c. (se
följ.)
Sottopórre va., sätta, ställa under;
underkasta, -kufva, -lägga, -ställa, ~si,
underkasta &c. sig; — ad un esame,
under-kasta sig en examen,
sottopósto pp. (a.), underkastad, -kufvad
&c.; underordnad, -lydande;
underliggande.
sottoprefétto sm., underprefekt,
sottoprefettúra sf., underprefektssyssla,
förvaltningsdistrikt, residens, ämbetstid.
sottoprióre sm., underprior.
SOttoscála sf., [tom]rum under en trappa,
sottoscritta sf., underskrifvande, -skrift,
sottoscritto pp. o. a., undertecknad,
sottoscrittóre sm., undertecknare,
sottoscrìvere va., underskrifva, -teckna,
skrifva under. — vn., skrifva (teckna) sitt
namn [under].
BOttoscrizióne sf., underskrifvande, -skrift;
subskription, [tecknadt] bidrag.
SOttosegretårio sm., vice sekreteráre ; —
di Sláto, understatssekreteráre,
sottosópra adv., upp fo. ned, ut o. in, [-af-vig[t[-] {+af-
vig[t]+} ; för-, bakvändt, på tok ; huller om
buller; det ena med det andra, öfver
hufvud taget, inalles; i hast; mettere
(mandare) —, vända upp o. ned på, lägga
huller om buller; essere —, vara utom sig,
ursinnig; entráre —, bli rasande,
sottosquádro sm., tomrum, ihålighet: (ss.
adv.:) [di] —, ihåligt, med ihåligheter,
sottostáre vn., vara [belägen], ligga under;
(fig.) vara underkastad, -ordnad, lyda
under ; — a gravi perdite, lida svåra
förluster.
sottotenénte sm., ⚓ underlöjtnant,
sottotérra se sotterra.
sottotétto se soffítto.
sottoufficiále sm., ⚓ underofficer,
sottováso sm., fat under blomkrukor,
sottovènto sm., (J, läsida på ett fartyg ;
essere —, hafva rak motvind,
sottovèste sf., väst; undertröja,
sottovita, sottovitina sf., lifstycke.
sottovóce adv., lågt, sakta, tyst.
sottraèndo sm., (aritm.) subtrahent.
60ttraimént0 sm., undanstickande, -snillntng
&c. (se följ.).
8f>ttrårre va., undandraga, -sticka, -hålla.
-snilla, tillgripa; aftvinga, utpressa;
bortstjäla, snatta, be-, frånröfva; baktala;
rädda undan, skydda; befria; (aritm.)
subtrahera. ~si, undandraga &c. sig (a) ;
befria sig, rädda sig undan.
SOttråtto PP. af sottrarre.
sottrazióne sf., undanstickande, -snillning,
tillgrepp ; subtraktion.
80ttufficiåle sm., ⚓ underofficer,
sovénte adv., ofta; tidt o. ofta; il più —,
oftast, vanligtvis; (ss. a.:) soventi volte
[tidt o.] ofta ; många gånger ; soventissimo,
mycket ofta.
soventeménte adv., [tidt o.] ofta.
soverchiaménte adv., ytterst, ytterligt,
öfverdrifven [al[t]för [mycket],
soverchiánza se soperchianza.
soverchiáre va., öfvergå, -träffa, gå utanpå;
öfverstiga, gå [ut]öfver. — vn., öfverflöda,
finnas i öfverflöd; öfversvämma; instörta,
soverchiatóre sm., förmäten person, en som
tager sig för stora rättigheter,
soverchieria se abbadia.
soverchiévole a., öfverflödig,
sovèrchio I. a., öfverflödig, till öfVerlopps;
öfverdrifven, ytterlig. — II. sm., öfverflöd,
öfverskott ; il — rompe il coperchio, lagom
ar bäst. — III. adv., [al[t]för [mycket] ;
ytterst, öfverdrifvet, ytterligt ; di —, öfver
nog, mer än nog.
sove[r]sciáre va., (agr.) plöja upp en åker,
där säden skjutit brodd, för att göda
jorden.
SOVé[r]SCio sm., (agr.) uppgräfning af åker
&c. (se föreg.).
SÓvra prep., se sopra; sovra- (i samman-
sättn.), mycket, ytterst,
sovrahbond ... se soprabbond...
80vra0cennáre se sopraccennare.
sovradescritto a., förut beskrifven, [-[för]be-mält.-] {+[för]be-
mält.+}
sovraggránde a., mycket stor.
sovrainténdere m. fl., se sopraintendere,
etc.
sovramenzionáto a., nyssnämnd; [-[för]be-mält.-] {+[för]be-
mält.+}
sovranaménte adv., högst, på det högsta,
eovraneggiáre va. o. vn., utöfva
herravälde, styra, härska; vara rådande;
tyrannisera.
sovranitá sf., herravälde, -döme, högsta
makt, suveränitet,
sovrannaturále a.,öfvernaturlig ;
utomordentlig.
80vrån0 a., [allra] högst; oinskränkt,
enväldig, suverän; högst förträfflig,
oöfverträfflig, ofelbar; som ligger högre, högre be
lägen, — sm., landsherre, härskare, regent,
suverän,
sovrappiù se soprappiù.
sovrastante sm., chef, direktör;
uppsyningsman, öfverintendent, inspektör,
sovrastáre vn., vara [belägen] öfver, ligga
högre (a än) ; skjuta upp, resa sig ; hafva
öfverinseendet öfver ; vara förestående, hota;
fortsätta att vara, vistas på ett ställe.
80vrintend ... se sopraintend...
sovrimpósta sf., nytillkommen skatt,
sovroffésa sf., svår skymf.
80vrumån0 a., öfvermänsklig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
