Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mystikens koranutläggning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
bedja, det är den i varje etisk egenskap mellan de
båda extremerna befintliga medelvägen, Aristoteles’
Hsgornc. Endast denna medelväg bevarar
människorna från fördärv. »Låt oss tänka oss en i eld
glödgad järnring i vilken en myra faller ned; vill
hon rädda sig från förbränning, så måste hon taga
sin tillfykt till ringens medelpunkt, som är lika
långt avlägsen från varje punkt på den glödande
periferien. Så måste människan för att bevara sitt
sedliga väl hålla sig i mitten mellan två extremer
och icke luta över åt någondera. En sådan sedlig
hållning är väl möjlig för änglarne, men för
människan är den här på jorden icke uppnåelig; dock
må hon inrikta sin strävan därpå. Därför att
denna bro, som är identisk med nzgortyc, »tunnare än
ett hårstrå». Hon är icke mätbar i rummet lika
litet som den matematiska linjen mellan sol och
skugga. Den människa, som icke kan få fotfäste på
denna linje, då den icke har någon bredd, störtar
med nödvändighet ned i helvetet. Men den, som
lyckas övervinna denna medellinjes svårigheter,
kommer till paradiset». Vi se alltså vad Ghazālī, då han
omtyder sirāt till en idé ur den nikomachiska etiken,
menar med sina inledande ord: sirāt är sanningen;
det hade varit ärligare, om han istället inlett sin
utredning med orden: sirāt är en metafor eller en
allegori.
Dock synes han själv icke vara medveten om,
att han här som på åtskilliga andra punkter i
eskatologien driver en allegorisk utläggning. I sin
speciellt åt eskatologin ägnade traktat reserverar han
sig rentav mot strävan att bruka allegoriska
förklaringar till haditherna. »Gud blottar sitt lår, och alla
troende män och kvinnor falla ned och tillbedja.»
Jag undanber mig — förklarar han här — den
allegoriska förklaringen av denna hadith (jfr S. 68: 42 f.)
och vänder mig bort från dem, som ogilla den (på
grund av dess krassa antropomorfism); Hkaså i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
