- Project Runeberg -  Ishavet sjunger : familjeroman /
231

(1934) [MARC] Author: Pavel Grigorjevitj Nizovoj Translator: Edvin Björk - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av hennes man och föreställt sig vara i hans
ställe. De hade yttrat cyniska detaljer, njutit av
varje ord och vridit sig av skratt. Men nu, efter
spelet, hade deras förhållande till henne plötsligt
förändrats. De tycktes ha glömt henne helt och
hållet. Men när de någon gång — egendomligt
nog — nämnde henne, så skedde det med hånfull
eller sårande ton eller i förbindelse med
lyckoprinsen Ssemjon Bujoks namn. Men var och en
av dessa tre, som det blinda ödet lämnat utanför,
tänkte nu intensivare än förut på denna kvinna,
begärde henne med ännu hetare åtrå. För de
andra dolde de dock omsorgsfullt sina känslor.
Hoppet hade icke slocknat hos någon av dem.

Denna dag hade Ssemjon Bujok börjat sina
förberedelser redan tidigt på morgonen, sedan
kamraterna givit honom en del gliringar.

— Det är ingen idé, barn, att bråka med
honom, hjälpte Kusma Sybunov honom. Han
klarar det nog bättre än vi...

Han klappade honom vänligt på axeln, tog
geväret i vrån och gick mot utgången. Han hade
sett en sälvak omkring två mil från fartyget, och
nu gick han dit.

En liten stund senare lämnade även Vorobjov
fartyget och tog sina metredskap med. Han
ämnade fiska abborre vid flodmynningen.

Bujok tog på sig rena underkläder och sin
söndagsflanellskjorta. Han kastade en schal elegant
över pälskragen — så gick han alltid klädd i
staden — och svängde sig, glatt visslande, över
relingen ned på repstegen. Jerschov vinkade åt
honom och började också göra sig i ordning.

I polarnattens plötsliga skymning gick Bujok
försiktigt framåt. Hans upprörda sinnestillstånd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:02:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ishavet/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free