Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Age - Ett godt hjerta. Interiör - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— sällan nog — kom öfver. Det var en
gunghäst, mitt bästa barndomsminne, och som jag
mer höll af än Araben sin fullblod; den fick
han. Äfven mitt lilla öfriga förråd af leksaker,
dem jag sjelf gjort, beröfvade jag mig for att
skänka honom; jag blef dubbelt fyndig mot
förr att upptänka, dubbelt händig mot förr att
förfärdiga nya. Jag trodde i min enfald, att
han var bättre än jag, att han förtjenade det
företräde, som lemnades honom; det föll mig
aldrig in att tvifla på föräldrarnes ofelbara
rättvisa, och jag började nästan misstänka mig
vara ett odjur i menniskohamn, sedan jag en
gång öfverraskat mig sjelf hysande en känsla
af afund, men så afiägsen, så outbildad, att
den knappast kunde brännmärkas med denna
dödssynds namn.
— Sju år förflöto. — Det sista bladet
upprullades i den äktenskapliga hufvudbok, hvars
credit min far, hvars debet min mor kunde
kallas. Han gick all verldens väg i lagom tid
för att undvika en konkurs, följden af hennes
lättsinne; Aon, berÖfvad de nöjen, som varit
hennes lifsluft, tynade af och dog, förkrossad
af utsigten till ett lif i fattigdom. Rik mans
båda fattiga barn upptogos på nåder af hennes
bror, som var köpman och hvad man kallar
välbergad, men visst icke rik. Egen familj
hade han ock att försörja, så att icke blefvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
