Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delar i varandra. Slutligen hoptränges det hela
till en enda punkt, som vi känna att vi skulle
kunna närma oss allt mer, om än utan hopp att
någonsin hinna fram till den. I denna punkt
ligger någonting enkelt, något oändligt enkelt,
så utomordentligt enkelt, att filosofen aldrig
lyckats utsäga det. Detta enkla är filosofens
ursprungliga intuition, möjlig att fixera endast
i en bild, en flyktig, försvinnande bild, som
ideligen förföljt honom, kanske utan att han blivit
den varse.
Vi kunna utan vidare enas om riktigheten
i den här framställda iakttagelsen. Ha vi icke
upplevat detta enkla i en filosofi, så ha vi icke
tillägnat oss denna filosofi, och finns det hos en
filosof ingenting sådant att uppleva, så är han
icke heller verkligen filosof. Filosofiens historia
är en serie av dylika intuitioner; den som levat
sig fram till dem, är invigd i filosofien, den som
icke ögnat dem, stannar med all lärdom utanför.
Riktig är iakttagelsen av intuitionens
enkelhet — men är det säkert att den icke på samma
gång har sin komplikation? Och att vi icke här
ha det vanliga misskännandet av komplikationens
högsta stadium, där den återvänder till enkelhet,
nämligen enhetlighet?
Man kan i varje fall följa komplikationen,
där den steg för steg närmar sig synen. Bergson
följer den själv ett gott stycke på väg. Vi hade
fyra satser att gå ut ifrån: en som låter materien
upplösa sig i förnimmelser, en som låter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
