Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftens tryck och tyngd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I den vanliga, oss omgifvande luften är detta tryck,
såsom vi hafva sett, lika med vigten af en 35 fot hög
vattenpelare och med en bas lika stor som den yta,
på hvilken luften trycker. Äfven i ett rum med mycket
förtunnad luft är detta tryck så ringa, att det icke
kan drifva in vattnet i häfverten och således ingen
vätska kan rinna ur densamma.
Hvarför förlora seltersvatten, öl och champagne sin
angenäma smak, då man satt dessa drycker under luftpumpens
klocka, och sedan pumpat luften ur klockan?
Derför att det, som gifver dessa drycker deras
angenäma smak, nemligen kolsyran eller kolsyregasen
bortgår ur dryckerna och uppstiger i klockans nära
nog lufttomma rum, emedan intet tryck från den atmosferiska
luften mera håller jemnvigt med denna gasart. Genom
förlusten af kolsyra måste derför ock dessa drycker
förlora sin angenäma smak.
I champagne och öl uppkommer kolsyran genom jäsning.
I seltersvattnet intvingas den genom det väldiga
tryck, som utöfvas af de stenlager, hvilka vattnet
under jorden måste genomtränga, för att såsom källa
komma upp till jordytan. I konstgjorda selters- och
sodavatten intvingas kolsyran antingen förmedelst tryck
af tryckpump, eller, blandad med vattnet i ett afstängdt
rum, genom gasens eget tryck.
Hvarför falla under en glasklocka, ur hvilken man
utpumpat luften, en slant och en fjäder med samma
hastighet ?
Derför att den tyngdkraft, som drager kropparne till
jordens medelpunkt, verkar lika på alla kroppar, af hvad
slag de vara må, hvaraf följer att också hastigheten af
den rörelse, hvari de blifva försatta genom denna kraft,
måste vara lika hos dem alla. Om nu likväl erfarenheten
utvisar, att under vanliga förhållanden en slant och en
fjäder icke lika hastigt falla till marken, utan den
förra förr, den andra senare, så ligger orsaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
