Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 22. Den 3 Mars 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Foto. Florman, Stor*no,m ERIK GUSTAF BOSTRÖM. † *****’ ^en9t Silfversparrs
Helsidesporträtt återfinnas vid föregående tilltällen i H. 8. D.
följde de politiska schackdrag, som medförde
af-vecklingen vid 1892 års urtima riksdag af 1873 års
olyckliga kompromiss mellan härordnings- och
grundskattefrågorna, en afveckling, hvilken på grund af
den nye krigsministerns auktoritet framstod som, ehuru
den icke var en lösning af den brännande
försvarsfrågan, men som först gaf ministärchefen en rätt
prestige ute i landet. Därefter de nya schackdrag, som
ledde till landtmannapartiernas återförening och
därmed till skapandet af en fast regeringsvänlig
majoritet i Andra kammaren, hvarigenom Boström
frigjordes från ett alltför tryckande beroende af
majoriteten i den Första. Nu— från 1895 —
hade Boström nått höjdpunkten af erkänd
maktställning. Sveriges rike liknade nu
ett af dessa kommunalsamhällen, hvarpå
man ej sällan i bygderna ser prof, i hvilka
partistriderna slockna kring den erkände
"kommunalkungen", som kanske ej af alla
älskas, men hvars oegennytta och omtanka
om det allmännas bästa samt förmåga att
det rätt fatta utan personliga eller
parti-bihänsyn äro så allmänt erkända, att alla
böja sig inför honom. Nu inkallas
frihandlare omväxlande med protektionister i
ministären på grund af personlig duglighet
allenast; nu genomdrifves Ofotenbanan i
rikets intresse, utan hänsyn till, om äfven
partivänners enskilda intressen däraf
skulle såras: nu drifves trots
meningsfränders knöt den af samtidigt fasthet och
försonlighet präglade politik mot Norge,
som den gången, om också endast för
stunden, frälste unionen. När Lunds
universitet 1900 samtidigt skänkte Boström och
Hagerup den filosofiska lagern, låg däri en
symbol af hvad man af de männen
hoppades bland dem, som i högre grad
än andra i skandinavisk enighet och
försvarskraft sågo de nordiska folkens
framtid.
Samma år a¾ick Boström. Hans hälsa
var redan då icke sådan den borde vara.
Härtill kom, att en ny försvarsreform
visade sig erforderlig: medgaranten för
ur-timavärket ansågs väl icke och ansåg nog
icke häller sig själf vara rätte mannen att
genomföra den. Och här hade Boström
sitt stora, men kanske också enda rent
ideala intresse: var det månne icke hans
intresse för försvaret, som hindrat honom
att sluta sig till det i detta hänseende
måttet enligt hans mening icke fyllande
ursprungliga landtmannapartiet? Hans
enaa yttrande under 1901 års
värnpliktsriksdag var ock, så vidt vi erinra oss,
det, hvari han anmälde sin reservation
mot den landtmannapartistiska
kompromiss, hvarigenom han väl fruktade, att
k. m:ts härordningsförslag äfven denna
gång skulle i pröfningens stund visa sig
icke hålla måttet
Boströms senaste regeringsperiod,
inledd med öfvertagandet af en politisk
uppgift, rösträttsfrågans lösning, till
hvilken ,han gick utan kärlek och som han
väl därför aldrig bort öfvertaga, och
af-slutad med den tragiska slutkatastrof,
hvilken, kanske i sig själf oundviklig, i
alla händelser Boströms
statsmannabe-gåfning på grund af dess ofvan antydda
naturliga begränsning saknade förmåga
att förebygga, är ännu i för friskt minne
att tarfva vidlyftigare erinran. Äfven nu
skänkte honom de svenska universiteten en
hyllningsgärd vid afgåendet: det redan 1898 erbjudna
kans-läriatet erbjöds honom ånyo och mottogs nu. I denna
ställning stod Boström alltjämt vid tronens fot som
svensk odlings målsman.
Omdömet om Boströms lifsgärning skall måhända
af historien i andra stycken tecknas annorlunda; ett
samtida omdöme skall hon icke jäfva: han var en
fosterlandsälskande man och en oegennyttig man,
som icke sparade några sina krafter för hvad enligt
hans öfvertygelse var ägnadt att lända till Sveriges väl.
Sigurd Hansson.
F. STATSMINISTERN 1 SITT ARBETSRUM, OCH PÅ VÄG TILL RIKSDAGEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
