Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 20. Den 17 Februari 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R JÖNSON-RÖSIÖ.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Mer och mer börjar man resa sig mot våldets makt,
"svärden smidas till spett och sköldarna till plogbillar",
de nationella striderna utkämpas mera med andliga
än med materiella vapen.
Från Högsmålands dalar ljuder ett socialt
väckelserop, som trängt ned till de djupaste leden af vårt
folk, bådande en ny dag, hvars gryning vi redan fatt
bevittna.. Banerföraren i denna stora och
djupgående sociala rörelse är grundläggaren och ledaren
af Nordiska Landtbruksskolan vid Hagaberg,
direktör P. Jönson-Rösiö.
J.-R. är född — vi understryka särskildt att de
uppgifter som här lämnas om hans härstamning äro
autentiska och afvikande från annorstädes synliga — å
Hemmingsmåla gård i Blekinge Vi 1861 och tillhör
såväl på fäderne som möderne de äldsta
storbondesläkterna i detta landskap. Fadren, Jöns Bengtsson,
var sin tids mest ansedde bonde i Blekinge, i
besittning af många såväl bildningens som strängt folkliga
intressen en man långt före sin tid. Hans hem
skildras delvis i den för årtionden sedan af Richard
Gustafsson utgifna boken "Från Nord till Söder". Han hade
en för sitt stånd och sin tid ovanligt rik boksamling.
Han var barndomsvän med folkskalden Pehr
Thomas-son (som tillhörde Rösiösläkten) och målaren Bengt
Nordenberg, hvilka båda fingo sin första hjälp af honom.
I Jöns Bengtssons hem samlades allt bildadt folk från
hela landskapet. Han hade en mängd
förtroendeuppdrag för länet, var bl. a. landstingsman, och afsade
sig riks^agskandidaturen till förmån för den på sin
tid kände riksdagsmannen Jöns Persson i Boa thvars
son nu tillhör riksdagen).
Modern var en ovanlig och framsynt kvinna, bland
annat på det husmoderliga området. Hon uppgjorde
många planer för dels tjänarinneutbildningsanstalter,
dels slöjd- och husmodersskolor åt allmogens
kvinnor långt innan speciella rörelser framtvungo dylika
idéer, ehuru hon ej var i tillfälle att realisera dem.
Som änka dref hon jordbruket och var sin tids kanske
mest energiska och främsta jordbrukskvinna i vårt land.
Redan tidigt faderlös satte J.-R. vid 8 års ålder
handen till plogen. Sin rika, originella utrustning har
han som arf af fadern; sin energi, praktiska blick
och glödande hänförelse från den högsinia modern.
Samtidigt med sin första skolgång skötte han
fàderne-torfvan. Sedan han i 1860-talets ofullkomliga
folkskola inhämtat de första grunderna och genomgått
två halfårskurser i ett par privata skolor, började han
med ett själfstudium. som torde sakna sitt motstycke
på detta område. Å fädernegården planerade och
afhöll han äfven sina 4 första helåriga
landtbrukskur-ser från 1888—92. Sistnämnda år flyttade han till
Klastorp, nära hufvudstaden, samt 1893 till
Ramsjöholm, 1898 till Tokarp samt hösten samma år till
Hagaberg, där han ännu har skolan. Ej mindre än 23
fullständiga landtbrukskurser ha hållits. I den första
af dessa deltogo endast 2 elever; men antalet har
alltjämt ökats och utgör för f. n. öfver 80.
Sammanlagda elevantalet vid nämnda kurser uppgår till
omkring 750. Dessa elever hafva kommit från rikets
alla provinser, t. o. m. från lappmarkerna samt
dessutom äfven delvis från andra land såsom: Danmark,
Norge, Finland och Amerika. Åttioåtta procent ha
varit söner af småbrukare, rasten har tillhört alla
samhällsklasser. 60 procent ha åtnjutit frikurs, 23
deltagit mot nedsatt afgift. Omkring 75 ha efter afslutad
kurs öfvergått direkt till det mindre hndtbruket. 70
proc. ha förut blott genomgått folkskolekurs; öfriga
hafva före inträdet genomgått folkhög , tekniska-,
elementar- eller andra skolor. Bland eleverna
förekomma äfven officerare och akademiskt bildade, numera
äfven kvinnor. All undervisning meddelas af
föreståndaren själf, uteslutande genom fria föredrag. Kursen
omfattar alla naturvetenskapliga ämnen samt
jordbrukslära, husdjursskötsel, landtbruksekonomi,
trädgårdsskötsel, skogshushållning, mejerihandtering, ritning,
fältmätning, afvägning, bokföring jämte hälsovård och
flera allmänbildande ämnen. Åldern bland eleverna
har växlat mellan 15—50, i medeltal 25 - 35 år. Flera
äro sina egna och äfven gifta.
Kortare småbrukskurser till ett antal af 66 hafva
allt sedan början af 1890-talet hållits dels vid skolan,
dels och framförallt landet rundt i alla län utom de två
nordligaste. I dessa kurser som han alldeles ensam
Bffer fotografi. KKcÄ* ’ Kem" A’B- ?TOff/ s,,f’"~r™rr’ ^htm—Obff,
JÖNSON-RÖSIÖS VERKSAMHET: DELTAGARE I MASSKURSERNA I ÖREBRO 1906. Dylika kurser hållas af herr Jönson-Rösiö
öfver hela landet.
— 306 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
