Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 19. Den 10 Februari 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIUS EDVARD von KRUSENSTJERNA. †
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Förre civilministern, generalpostdirektören Edvard
von Knisenstjerna, hvilken d. 1 febr. afled i Narvik, var
en af Stockholms mest kända personer. Litet hvar visste,
hvem den kortväxte, bredaxlade mannen med de stora
mustascherna var, hvilken alltid hade så förtvifladt
brådtom på gatan och bakom pincenezen betraktade allt
med en blick, som egentligen mest tydde på, att hans
tankar voro i oafbruten och våldsam rörelse. Många äro
också de, som under årens lopp kommit i personlig
beröring med civilministern eller generalpostdirektören.
Han talade gärna med allmänheten — icke minst med
allmänhetens representanter, prässmännen — och han
uppträdde aldrig med onödigt höga låter.
Vårt för dagen strängt anlitade utrymme nödgar oss
att här blott i korthet berörj det yttre förloppet af
den aflidnes lif och i öfrigt hänvisa till de data H. 8. D.
vid flera tillfallen, särskildt i en utförlig biografi i
tredje args 44:de häfte, meddelat. Född 1841 blef K.
student 1858, aflade 1864 juris utriusque
kandidatexamen och ägnade sig därpå åt ämbetsmannabanan.
Konstituerad revisionssekreterare 1879 blef han
samma år expeditionschef i civildepartementet. Inom
den af C. J. Thyselius bildade ministären öfvertog
han 1883 posten såsom chef för civildepartementet.
1889 utnämndes von K. till generalpostdirektör.
I oktober 1896 inträdde han ånyo i regeringen
såsom civilminister, men återgick i juli 1902, då
Boströms andra ministär bildades, till chefskapet för
postverket, hvilket han allt sedan innehaft.
K. gjorde sig tidigt bemärkt för sitt energiska och
fiamsynta arbete. Som chef för civildepartementet
hade han kommit på sin rätta plats, och i tolf års tid
bar han där den tunga arbetsbördan. Af viktiga
regeringsåtgärder, som kontrasignerats af K., kunna
nämnas nya patentförordningen af 1884 och nya
gruf-stadgan. Som en följd af civilministerns — i förening
med statsminister Boströms — bemödanden har också
järnvägen Gällivare—Riksgränsen tillkommit genom
riksdagens beslut af år 1898. K. utvecklade stor
parlamentarisk skicklighet vid afgörandet af denna fråga.
År 1901 lyckades v. K., synnerligen intresserad af
sociala frågor, åstadkomma, att den k. propositionen
om lag rörande ersättning för olycksfall i arbete
antogs af riksdagen.
K. hade 1884—93 plats i Första kammaren, dit han
invaldes af Värmlands landsting, och har sedermera hela
tiden surtit på Stockholmsbänken i Andra kammaren
som representant för Östermalm. Han var utprägladt
liberal, ehuru han icke formellt tillhörde den liberala
partisammanslutningen, utan ställt sig utanför partierna.
Som generalpostdirektör utvecklade K. samma
intresserade arbete som förut i egenskap af
civilminister. Det svenska postväsendet befinner sig ju äfven
i närvarande stund på en ganska hög ståndpunkt.
K. var för öfrigt en på många olika
verksamhetsområden anlitad person. 1890 — 96 tillhörde han
Stockholms stadsfullmäktige. 1889 förordnades han till
ordförande i kommittén för post- och telegrafverkens
sammanslagning och 1893 till ordförande i kommittén
för revision af statsbanornas förvaltning m. m.
HVAR 8 DA OS fotograf i
Kliehf i Kem. A.-B. B*wrt 8ll†»*nv*rr* StMm—Oho
FRANS HEDBERG OCH HANS MAKA PÅ SIN GULDBRÖLLOPSDAG DEN 31 JAN. De gamla åtniuta båda för sin ålder god
både andlig och kroppslig vigör. Vi återföra i våra läsares erinring Frans Hedbergs berättelse "Jorden gör hård", hvilken vi nyligen
hade nöjet publicera i följeiongsbilagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
