Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. Den 7 Oktober 1906 - Habana. Af P. G. Norberg - Ett egendomligt monument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR & DAG
HABANA.
Cuba, Antillernas pärla, hemsökes åter af oroligheter. Den fruktbara ön, som under 400 år utsugits af Spanien och ännu icke hämtat
sig efter det förödande "befrielse"-kriget, känner redan amerikanarne-befriarne öfver sig med lika obarmhärtig vinningslystnad.
Dess öde blir säkerligen förr eller senare att helt inkorporeras med det amerikanska väldet. Nedanstående skildring från Habana
är från de dagar då den vackra hufvudstaden kände lättnaden efter det spanska oket som störst.
Efter fo _ .
VY ÖFVER HABANA FRÅN FÄSTNINGEN PÅ
HAMNINLOPPETS MOTSATTA SIDA. Staden har få egentliga sevärdheter.
Gatorna äro smala, med höga trottoarer, på långa sträckor
fullständigt öfverskyggade af breda markiser.
Det är icke godt att gripa den stämning som hvilar
öfver Habana.
Jag minns och ger efter för minnet och låter
stämningen slå ihop öfver mitt hufvud. Men det är icke
detsamma som att tvinga dig med i den, att gripa den
och hålla den så tätt för dina ögon, att äfven du
ger efter.
Detta bör du emellertid gärna göra. Ty Habana
är en af jordens vackraste städer.
Kliché i Bengt Silfiierêparr*.
ETT EGENDOMLIGT MONUMENT, upprättadt i Battersea,
London, af anti-vivisektionisterna öfver en hund som i ett par
månader marterats i ett närbeläget vetenskapligt institut. Det är
af-sedt som en protest mot vivisektion i allmänhet.
Cfter fotografi Klichf : Brrufi Silfnfnipar^,
ALLÉ AF KUNGSPALMER I BOTANISKA TRÄDGÅRDEN
UTANFÖR HABANA. Ingen af Västindiens öfriga palmer
uppnår en sådan ädelhet i linjerna.
Låt oss börja med den söndagsmorgon, som för
mig var det första!
Just när natten lättar, dyker en hvit, smäcker
ångare upp vid synranden. Vi stå, i god tid varskodda,
redan på dess högsta däck. Det blåa hafvet omkring
oss börjar att skimra i sin rätta färg, sedan marelden
slocknat. Cubas bärg som vi följt under tvänne
dagars färd från Santiago, ha denna morgon nästan
upphört med sina nyckfulla tumlingar.
Landmassan mörknar af den soleld som flammar
där bakom. Ångaren darrar, af otålighet och kastar
skum fårorna högt upp. Målet växer hastigt ljusare
och närmare.
Och späjande ögon få snabba svar. Elden är snart
öfver hindret. Den västindiska dagen brinner ännu
en gång omkring och öfver oss.
Det är en hvit stad som väntar oss, Österlandet,
Tusen och en natt — Paris.
— 9
Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
