Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 50. Den 9 September 1906 - Göthe Wilhelm Svensson †. Af S. Natt och Dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTHE WILHELM SVENSSON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Lördagen den 25 augusti afled i sitt hem i
Stockholm en man, hvars hela lif, ända från gossåren intill
åena ålderdomen bestått uti en oafbruten, gagnande
verksamhet inom skeppsbyggeriets område. Denne
man var f. d. öfverdirektören vid mariningeniörsstaten
Göthe Wilhelm Svensson.]
Son af kofferdikaptenen Karl Olof Svensson och
hans maka Helena Sofia Lilja föddes Wilhelm
Svensson den 25 september 1828 i Karlskrona. Redan som
skolyngling visade han tydligt åt hvilket håll hans
begåfning låg. Redan då skapade han nämligen de
nättaste småbåtar, hvarvid han icke, såsom gossar
vanligen för sed hafva, urhålkade dem ur ett stycke
trä. utan byggde dem med köl, spant, bordläggning
och tofter, såsom de verkliga farkoster de efterliknade.
Dessa hans anlag blefvo än vidare utvecklade genom
en 6-årig kurs uti det då till Karlskrona förlagda
skeppsbyggeriinstitutet, hvarifrån han år 1849
utexaminerades som skeppsbyggmästare. Redan samma år
antogs han till ritare vid Motala mekaniska verkstad.
Här förblef S. till i november 1854, då han antogs
till skeppsbyggmästare vid Lindholmens mekaniska
verkstad i Göteborg, med åliggande att anordna och
leda alla för fartygs nybyggnad och reparationer
förekommande arbeten, samt att uppgöra härför nödiga
ritningar. I Göteborg förblef S. i 3 år, hvarefter han
flyttade till Nyköpings mekaniska verkstad, först såsom
fartygskonstruktör och sedan såsom arbetschef för
hela verkstaden. I Nyköping stannade S. uti 10 år,
hvarpå han, efter en kortare anställning såsom
föreståndare för Oskarshamns mekaniska verkstad, den
16 januari 1868 erhöll anställning såsom ingeniör vid
kungliga flottans mariningeniörsstat, med tjänstgöring
å Karlskrona stations varf, där han så godt som
genast blef verkstadsföreståndare, och 1875 utnämndes
till marindirektör och chef för varfvets
ingeniörsde-partement. Alltsedan sin anställning vid
mariningeniörsstaten blef S., hvilken under sin verksamhet
vid privata verkstäder dels deltagit uti, dels ledt
byggandet af flere krigsfartyg, en af de förnämsta
krafterna, som arbetade på vår flottas nydaning.
Redan under sin anställning vid enskilda tekniska
induhtriverkstäder hade Svensson tvänne gånger gjort
utländska resor, till Ryssland och England, för att där,
dels upptaga beställningar å fartyg, dels studera till
hans verksamhet hörande framsteg och förbättringar.
Efter sitt inträde i flottans tjänst har han upprepade
gånger gjort studieresor till Norge, Danmark, England
och Tyskland, för att taga kännedom om senaste
förbättringar i krigsfartygsbyggnad o. s. v. Däremot är
det att beklaga att S. ej erhöll tillräckligt tillfälle att
Efter fotografi*
KANONBÅTEN SKAGUL.
genom sjöexpeditioner å flottans fartyg, särskildt under
eskaderöfningar, förvärfva vidgad praktisk insikt om
de egenskaper, hvilka i strategiskt och taktiskt
hänseende äro för dessa behöfliga. Teoretisk utbildning
i dessa ämnen stod ej häller den tidens
mariningeniö-rer till buds. Därför må man ej förundra sig öfver
att hos de krigsfartyg Svensson konstruerade vissa
militära fordringar fingo träda alltför mycket tillbaka för
de rent nautisk tekniska. Uti dessa senare
egenskaper stodo de dock alltid högt och visade sin
upphofs-mans mästarehand. Den meningen gjorde sig
dessutom vid denna tid i vårt land allmänt gällande, att
Sverige ej hade råd att bygga några "dyrbara"
pansarfartyg och man trodde sig då med lätta,
snabbgående, opansrade fartyg, bestyckade med groft artilleri,
kunna upptaga striden — åtminstone i våra
skärgårdar — mot järn- och stål-skyddade motståndare. En
senare tids erfarenheter hafva väl bevisat det oriktiga
häruti, men man må ej klandra, att S. äfven offrade
åt dåtidens åskådningssätt och konstruerade
krigsfartyg af nu nämnd typ.
Den första fartygscert, som S. uppgjorde förslag
till för vår flotta var den s. k. "Blendabåten". "Blenda",
hvilken sjösattes 1874 var en opansrad kanonbåt om
500 tons deplacement och IIV2 knops fart, samt
bestyckad med en 27 cm:s kanon jämte två kulsprutor.
"Blenda" följdes af 8 andra kanonbåtar, af ungefär
enahanda typ, fastän större; den senaste "Edda"
sjösatt 1882. Vi lämna här en afbildning af en dylik
kanonbåt, benämnd "Skagul", sjösatt 1878.
Redan innan "Edda" sjösattes hade emellertid
en ny, pansrad krigsfartygstyp sett dagen i vårt land
Det var vår berömda "Sveabåt", som till ej ringa del
hade S. till upphofsman. Svensson var nämligen
teknisk ledamot i den kommitté som 1879 tillsattes för
att utred i frågan om för sjöförsvaret lämpliga
fartygs-certer, och sedan han 1881 blifvit förordnaa till
öfverdirektör och chef för marinförvaltningens
ingeniörs-afdelning blef det han, som fick utöfva högsta
inseendet öfver byggandet af vår första pansarbåt, "Svea",
sjösatt 1886 och af hvilken vi äfvenledes lämna våra
läsare en bild. Sedermera byggdes enligt Svenssons
ritningar den ena pansarbåten efter den andra. "Göta"
och "Thule" lika "Svea", "Odén", ."Thor" och "Niord"
efter en förbättrad "Svea"-typ. Äfven andra
fartygsklasser har S. konstruerat för vår flotta, såsom
öf-ningskorvetten "Freja" och ett flertal totpedkryssare
och torpedbåtar. n
Liksom på sin tid Chapman, ritade S. därvid
själf i hufvudsak de fartyg han föreslog; och om än
hans medhjälpare fingo utföra detaljritningarna skedde
Klichf: Kern. A..b, tfengt Silfversparre Sthlm—Obff
PANSARBÅTEN SVEA.
— 794 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
