Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 48. Den 26 Augusti 1906 - Moritz Rubenson. Af O. R. - Kronprinsessans villa på Öland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORITZ RUBENSON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Stadsfullmäktiges i Stockholm f. d. sekreterare
d:r Moritz Rubenson, som den 13 augusti afled vid
Ronneby brunn, där han tillbringade sommaren, var
en af hufvudstadens mest kända personer. Redan
det yttre var i ögonen fallande och karaktäristiskt.
Med hufvudet buret ovanligt högt och blicken riktad
mot något obestämbart fjärran — liksom mot avenyer
och torg, hvilka skulle växa fram och öka ut staden
i framtiden — skred den gamle, kraftfulle mannen,
högväxt, rak och stel, hvarje morgon och middag till
octi från sitt embetsrum vid Stora Nygatan. Och han
hade rätt att bära hufvudet så högt. Ty, såsom
rabbinen professor Klein yttrade i sitt tal vid begrafningen,
en af de största som på senare tid ägt rum i
hufvudstaden, Moritz Rubenson hade ständigt till sin devis
sanning och rättvisa.
Han var i 37 år, från 1867 till 1904,
stadsfullmäktiges sekreterare, hvilken befattning han vid
endast 33 års ålder tillträdde efter att 1857 ha
promoverats till fil. d:r i Uppsala och 1865 aflagt juris
kandidatexamen. En sekreterarepost, kan en sådan
verkligen vara så betydelsefull? Ja, ifall den
uppfattas och skötes på det sätt, som Moritz Rubenson
gjorde, och om såsom grundlag ligga hans djupgående
kunskaper och enorma arbetsförmåga. Under den tid,
som d:r Rubenson var stadsfullmäktiges sekreterare,
har Stockholm vuxit och utvecklats på ett för
europeiska städer allenastående sätt. Stadsfullmäktiges
sekreterare har haft att utföra ett oräkneligt antal
ärenden, har förrättat svåra, den största noggrannhet
kräfvande utredningar, har granskat, ordnat eller rent
af skrifvit alla beredningsutskottets utlåtanden och
memorial. Men än mer! Genom sin öfverlägsna
begåfning och sin oaflåtna omtanke beträffande
kommunens väl blef d:r Rubenson i mycket
initiativgif-vande och hade stort inflytande. Och han skulle
med skäl ha kunnat kallas Stockholms stads
historio-graf, ty de välJiga volymer, som han, tack vare sin
väl tolf timmars arbetsdag, allt sedan 1869
publicerade, "Bt rättelser öfver Stockholms
kommunalförvaltning", utgöra ingenting mindre än stadens histora
under de gångna åren. Det har också blifvit sagdt,
att d:r Rubenson uträttat ensam för staden lika
mycket som ett helt statistiskt embetsverk. Och vill
man se, huru klart och intressant han kunde
skrifva om sin stora kärlek, Stockholms stad. skall
man läsa de afdelningar han författat i det 1897
utgifna stora verket "Stockholm, Sveriges hufvudstad"
eller i den 1905 af honom utgifna boken "Smärre
uppsatser i kommunala och politiska ämnen" där han
bland annat gifvit korta men ytterst innehållsrika
sammandrag rörande hufvudstadens utveckling. Man
finner här också förklaringar beträffande stadens
tomtpolitik, hvilken utan tvifvel utgjort en hufvudsaklig
anledning till nu varande högt uppdrifna hyror i
Stockholm. Man skall dock icke tro, att d:r Rubenson
ansåg det bestående för enbart bra. Han var, ehuru
hysande konservativa åsikter, likväl en oförskräckt
kritiker, och han ansåg, att detta system, som är rådande
i afseende på kommunalstyrelsen och oaflönade
verkställande delegationer icke iängre motsvarade
behofvet för en så stor stad som Stockholm.
Den outtröttligt arbetande mannens skicklighet
togs äfven i anspråk i många kommittéer samt äfven
i riksdagen. D:r Rubenson var nämligen 1873—84
ledamot af Andra kammaren för Stockholms stad där
han skarpt uppträdde mot landtmannapartiets
försvars-och skattepolit k. Han hade flera synnerligen
bemärkta anföranden. Särskildt gick han skarpt tillrätta
med 9V< vingleri och alla försök att framställa saker
och ting på annat sätt, än som öfverensstämde med
verkligheten. Hans utomordentliga minne af hvad
som gjorts och sagts vid föregående tillfällen gjorde
honom farlig för flera riksdagskoryféer.
Moritz Rubenson blef under sitt lif på många
sätt hedrad och utmärkt. Han innehade ordenstecken
af hög rang stadens tjänstemän läto då han vid fyllda
70 år lämnade sekreterareposten prägla en
minnesmedalj i guld med hans bild, och mosaiska
församlingen uppdrog åt Hanna Pauli att måla hans porträtt.
Han satte nog värde på alla dessa hedersbevis
liksom på lifvets goda i allmänhet och
umgängeslif-vet, ty han var ingen enstöring, i trots af sitt kalla
yttre. Men han satte mest värde på sitt arbete. Om
snille — såsom någon stor skriftställare yttrat — är
tålmodigt, aldrig svikande arbete i en idés tjänst, då
var Moritz Rubenson på sitt sätt en snillrik man, och
hans idé var Stockholms stads välgång.
O. /?.
«__ Amatör foto. M. U kium : Bngt siyw^^
□ SOLLIDEN PÅ ALFVARET, NÄRA BORGHOLM. –□
— 762 —
KRONPRINSESSANS VILLA PÄ ÖLAND.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
