Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 36. Den 3 Juni 1906 - Henrik Ibsen †. Af C. D. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
framträder här också den Ibsenska symboliken i hela
sitt djup, som sedan blir en del af hans tolkning af
lifvet. I viss mån står nog denna symbolik i
förbindelse med ett par af ungdomens romantiska och
något obestämda dramer sådana som "Gildet paa
Sol-haug" och "Fru Inger till Østråt". Men hans
storhet som historisk diktare visade sig snart i
"Hærmæn-dene på Helgeland" en omdiktning af sagan om
Sigurd och Brynhilda, och framför allt i
"Kongs-Em-nerne" striden mellan den segervissa och tviflande
viljan, mellan Björnson och Ibsen! Under tiden hade
världshistoriens hjul vändt sig ocn Tyskland besegrat
Frankrike och mot denna bakgrund hade Ibsen ett
behof att poetiskt och filosofiskt tolka hvad han kände
inför historiens gång genom tiderna.
Han var då redan ute på sin långvariga landsflykt
från hemlandet, ty det är sanningssägarens lott att
blifva martyr och hans blodiga satir öfver
borgerlighetens dräpande af kärleken i "Kærlighedens Komedie"
röjde till fullo för samhället hvilken störande
inbrotts-tjuf i sin idyll man hade i Ibsen. Det blef nu hans
uppgift att utifrån sända in torpedon under arken
och redan 1870 siar han om i en dikt "Ballonbrev
til en svensk dame" hvartåt hela den litterära
utvecklingen kommer att gå:
Thi mod skjønhed hungrer tiden;
men det ved ei Bismarks vidén.
Han hade nu en lefvande känsla af att ""forholde
sig paradoksalt til tilværelsen".
Det är hans mest omfångsrika diktning "Keiser
og Galileer" som uttalar allt hvad han kände om den
nya germanska invasionen fast under strängt
bibehållen historisk mask. Det är en protest mot kejsar-
maktens förtryck af själfständighet och frihet under
en tid då den kristna statsreligionen redan hotade att
förstelna i form. Men under Julianus kamp för nya
gudar angripes han själf af tidens småsinthet, medan
kristendomen under kampen för sin existens blir
luttrad och glödgad ren. Och Julianus dör med de
berömda orden: "Du har seiret, Galileer". Dramat är
icke det konstnärligt klaraste af de värk som behandla
denna väldiga brytningstid, men till sin syftning nog
det djupaste. Sedan detta mäktiga tankedrama
kommit till är skalden tyst i fyra år, men så begynner
med den Ibsen egna konsekvensen den långa raden
af samhällsdramer, som skänkte honom världsrykte
och gjorde hans namn till det mest omdebatterade i
litteraturen. Det är nu som han får sina sjuttio
uttolkare och recensenterna pejla sitt snille för att
öf-verraska världen och Ibsen med sin tydning af hvad
han menat och velat. Själf har Ibsen mot de ofta
sällsamma resultat som kritiken aflat uppmanat hvar
och en att läsa hans samtliga skådespel i den följd
som de skrifvits, och har härmed angifvit den enda
metoden att förstå hans i grunden organiska
utveckling. Det är utan tvifvel den store väckaren i den
nordiska litteraturen under 1870-talet, Georg Brandes,
som med sina ord om att dikten skall sätta
problemer under debatt har invärkat på det Ibsenska
sam-hällsdramat. Och detta samhällsdramas omfattning
är så stort, att det ger det yppersta och mest koncisa
uttryck åt alla ieéer som rörde sig i tiden när det
nittonde århundradet lutade mot sin graf. Det är detta
lefvande sammanhang mellan lif och dikt som gjort
Ibsens drama till en makt i världen, och det är
därför ett misstag af Björnson att säga att Ibsens för-
Kfter fotografi. Kliché : Kern. A.-B. Bengt SUfvermarre Sthlm—aha
HENRIK IBSENS SISTA ÅKTUR. Ögonblicksbild tagen vid Nationalteatern och Henrik Ibsens staly i Kristiania.
- 574 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
