Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 26. Den 25 Mars 1906 - Katastrofen i Courrières - Maxim Gorki i Berlin - General Linevitsch återkommer till S:t Petersburg från Ostasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
från ett verktyg eller en
oegentlighet i en
schaktlampa för att orsaka en
grufgasexplosion och med
den kolbrand och spillda
människolif.
Grufvorna vid
Courriè-res äro kända som de
mest grufgasrika i
Frankrike och därför var man
genast färdig med en
förklaring då
eftermiddags-tidningarne lördagen den
10 mars bräkte budskapet
om en olyckshändelse i
Courrières som skulle ha
kostat mer än tusen
arbetare lifvet eller
åtminstone afstängdt dem från
yttervärlden. Men man
kunde ju alltid hoppas på
rädddning . .. Räddning!
Af dem som efter
olycks-ögonblicket varit kvar i
grufvan räddades 17 man
af en revolterad arbetare
som mot ingeniörernas
vilja trängde ned i
schaktet. Och ministrar och
mindirektörer och alla
franska auktoriteter
förklarade hvarje
nedstigande till själfva
olyckshär-den omöjligt ända till
<less ett tjog tyska
arbetare och ingeniörer på
högsta order infunno sig
försedda med i Tyskland
brukliga säkerhetsanordningar. Iklädda sina med luftbehållare
kommunicerade masker, kunde dessa omedelbart tränga ned i de
.af förgiftade gaser fyllda schakten men för sent. 1 stället för
människor mötte dem lik att rädda.
Så måste de väntande skarorna af mödrar, hustrur och barn
lämna den sista gnistan af hopp. Kista efter kista har förts till
byarnes grafplatser ehuru det ännu är långt ifrån att man lyckats
"rädda" de 1200. Och jordfästningen har ägt rum med löfte om
rättvisa åt döda och lefvande, i militärbevakadt land. Ty det har
börjat mullra nere i grufarbetarmassorna. Och i denna stund är
det ej många i Frankrikes land som ej, mer eller mindre
motvilligt, måst skrifva under minbefolkningens hätska rop mördare
mot cheferna vid Courrières. Man har hunnit konstatera att "le
■coup de grison" grufgasexplosionen var en myt, orsaken till
katastrofen var en sedan tre dagar rasande eldsvåda som, otillräckligt
isolerad, var så hotande att en massa arbetare vägrat stiga ned i
grufvan olycksmorgonen och de öfriga gjort det först på
ingeniörernas uttryckliga order och lugnande försäkringar. Arbetarne
hade tilltvingat sig rätten att genom delegerade få kontrollera
grufvans tillstånd och uppsätta förteckningar öfver nödvändiga
säkerhetsåtgärder. De tre sista rapporterna hade påpekat ytterst
farliga missförhållanden utan att man tagit någon som hälst notis
om saken. Courrières är, som redan nämndt, en särdeles gasrik
grufva, och ändock hade man ej något som hälst
"räddningskompani" i likhet med t. ex. de tyska bolagens.
Också blef förlusten af männniskolif större än någonsin. Den
hittills största olycka hade inträffat i England på 1860-talet och
kräft 300 offer. Men på 40 år har tekniken gjort oerhörda
framsteg — om de blott hade tillämpats. Courrières hade haft ej blott
plikt men äfven råd att göra det. Bolagets utdelning har i lång
tid hållit sig omkring 1000 säger ett-tusen procent. Och då detta
tilxcni: Kem. A.-ti Hengt Silfversparre Sthlm—Obff
GENERAL LINEVITSCH (X) ÅTERKOMMER TILL S:T PETERSBURG FRÅN OSTASIEN.
Klirhf: Bengt Silfvertparrt.
MAXIM GORKI (X) I BERLIN: På hemväg efter att ha hållit föredrag.
förhållande skandaliserade allmänna opinionen ombildade sig
bolaget vid midten af 90-talet, hvarvid nominella aktier å 300 francs
åt de gamla aktieägarne utlämnades mot en effektiv betalning al
10 francs. Dessa aktier stodo vid olyckan i cirka 3,500 francs och
lämnade 104 francs i utdelning för 1905, allltså 1,040 procent på
inbetalda 10 francs.
Den första ekonomiska följden blef att Courrierès famösa
aktier på tre dagar föllo med 1,200 frcs. Den nästa att
minar-betarnes dolda missnöje tog sig uttryck i en sträjk, som ingifver
allvarliga farhågor. Fredagen hade att uppvisa 10,000 sträjkande;
dagens (lördagens) telegram anslår antalet till öfver 26,000 i de
båda koldepartementen. De sträjkandes hufvudfordringar äro:
bättre säkerhetsåtgärder, rätt för arbetarnes delegerade att besöka
grufvorna högst 24 gånger under året (hittills högst 12) samt
förbättrade lönevillkor. Regeringen som befarar det värsta,
har vändt sig till bolagen för att förmå dem att tillmötesgå
arbetarnes önskningar. Dess uppmaning har emellertid ej
hörsammats. Frågan om grufvornas öfvertagande af staten har åtskilliga
gånger varit före i parlamentet; det genom det nu timade blottade
oefterrättlighetstillståndet kommer att i hög grad inverka till dessa
förslags förmån liksom yrkesinspektionen kommer att utsträckas
till att omfatta äfven de underjordiska arbetsplatsernas sanitära
förhållanden.
Under det att domare och parlamentariker bereda sig att
söka de ansvarige till olyckan, söker samhället i sin helhet afhjälpa
dess mest omedelbara följder. Parlamentet beviljade
ögonblickligen 500,000 francs. Liknande belopp öfversändes genast af de
stora bank- och järnvägsbolagen och från enskilda personer inflyta
dagligen stora summor, nödhjälpskomitéer ha bijdats och Le
Matin anordnar gala cirkusföreställning hos Bostock som till den
ändan införskrifver Londons mest firade varietéartister.
Efter fot<MjraH.
Kfter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
