Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. Den 11 Februari 1906 - Till Nordpolen - Till Sydpolen - Till minne af Paris belägring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till nordpolen. — till sydpolen.
I VÄRK DAQ,
Den 28 jan. aftäcktes ett minnesmärke öfver
ballongfararne under belägringen 1870—71.
Monumentet, rest i Neuilly invid Paris, är modellerad af den
nu aflidne mästaren till
den amerikanska
frihetsstatyn, den franske
bildhuggaren Bartholdi.
Aero-nautiska Klubben i Paris
har upptagit skulptörens
idé till minnesmärket och
ställt sig i spetsen för dess
förverkligande.
Krigsministern Etienne som vid
aftäckningen höll ett med
frenetiskt bifall mottaget
tal till Frankrikes ära,
gick de allvarliga tiderna
just nu ganska nära inpå
lifvet.
TILL MINNE AF PARIS BELÄGRING.
SlicM: Bengt avjveujarrt
Efter porträtt. WALTER WELLMAN. Kliehi Bengt Silfversparre
Walter Wellman, den amerikanske journalist, som af
tidningen Record-Herald i Chicago fått i uppdrag att på dess
bekostnad företaga en polarfärd med luftskepp, är ingen nybörjare på
polarforskningens område. Han har förut gjort tvänne
forskningsresor i de arktiska regionerna. Den första företog han år 1894
och uppnådde han då 81 gr. nordlig höjd. Ären 1898—99 ledde
han en expedition till Franz Josefs land, kom då en gr. närmare
Nordpolen och upptäckte ett flertal öar. Han författade vidlyftiga
reseskildringar och har äfven beskrifvit sina färder inför Britiska
sällskapet för forskningens befrämjande samt National
Geographi-cal society.
Walter Wellman är född i staten Ohio 1858. Som 14-årig
började han utgifva en liten veckotidning i Sutton, Nebraska, och
vid 21 års ålder grundade han tidningen Evening Post i
Cincinnati. I nära tjugo år har han i egenskap af Record-Heralds
huf-vudstadskorrespondent varit bosatt i Washington. Han är ansedd
som en af Amerikas dugligaste journalister. Wellman är gift och
har fem barn, alla döttrar.
Wellman sxall ha försäkrat sig om den brasilianske
luftseglaren Alberto Santos-Dumonts sällskap på färden samt dennes
medverkan vid förberedelserna för densamma. Under dennes
öfverinseende skall konstrueras ett 196 fot långt luftskepp med
15,300 pounds bärighet och utrustadt med tränne gasolinmotorer,
som kunna utveckla tillsammmans 70 hästkrafter. Franska
gnist-telegrafbolaget har erbjudit sig att på egen bekostnad utrusta
luftskeppet med trådlös telegrafapparat.
Inalles fem personer beräknas komma att medfölja på färden.
Den tredje lär bli major H. B. Hersey, som tillhörde det ryktbara
regementet Rough Riders Spansk-amerikanska kriget, och som
sedermera undervisat i meteorologi vid Cornell universitetet och
nu är föreståndare vid meteorologiska stationen i Milwaukee.
Luftskeppet skall vara färdigt i april, uppstigningen skall ske
från Spetsbärgen och starten väntas äga rum i juli eller augusti,
möjligen redan i juni.
Efter portratt. .ilieM : Bengt Silfversparre.
JEAN CHARCOT.
D:r Otto Nordenskjöld, som nu är stadd på föreläsningsresa
i Förenta staterna, har i en utförlig intervju i Newyork Times
uttalat sig hoppingifvande men mycket försiktigt om utsikterna
till framgång. Många andra vetenskapsmän anse företaget icke
outförbar?, medan åter andra, däribland ballongen "Örnens"
konstruktör, M. Lachambre i Paris, är skeptisk och förutspår en ny
katastrof liksom den Andréeska.
Vi tyckas ohjälpligt ha kommit in i polarfärdernas period. Vi
ha ej hunnit riktigt smälta nyheten om den Santos-Wellmanska
nordpolsfärden förr än vi få höra talas om en Sydpolsexpedition.
Det är den framstående franske upptäcktsfararen och
vetenskapsmannen Jean Charcot, för oss svenskar kanske mest känd som
ledare för hjälpexpeditionen för Nordenskjöld, som ånyo ämnar
fresta lyckan i de antarktiska trakterna. Han har med sig
associerat aëronauten de La Vaulx.
Hans plan är att på gammalt välkändt sätt med fartyg,
antagligen hans gamla, kära Le Frangais, söka sig nära den fasta
sydpolsisen, på denna begagna sig af automobilslädar så länge
isens beskaffenhet medgifver samt slutligen hundar. Möjligen
komma äfven ballonger att användas för framträngandet mot annars
ointagliga trakter, men de medföras hufvudsakligast i och för
meteorologiska observationer. Det är naturligvis en expedition för de
vetenskapliga resultatens skull som Charcot ämnar företaga. Den
kommer ock att grundligt
förberedas. Det är först om 18
månader man beräknar kunna
blifva färdig. Innan den
tiden torde man godt hinna
afgöra om den Charcotska
upptäcktsfärden skall blifva
ett verk för sig eller om den
skall komma att inordnas i
ett led af anfall på Sydpolen,
som möjligen skulle kunna
beslutas på den
upp-täcktsfararekongress som
inom kort skall hållas i
Bruxelles.
- 321 —
Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
