- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 6 (1904/1905) /
379

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 24. Den 12 Mars 1905 - En modern kyrkorgel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN MODERN KYRKORGEL.

EN MODERN KYRKORGEL: Spelbordets inre sedt bakifrån, med hela
■dess virrvarr af tangent- och registreringshäfstänger och luftpipor.

— 379 —

EN MODERN KYRKORGEL: Spelbordet med tre
manualer och register för 52 stämmor.

Hufvudregistret är "tangenterna" ("vippregistret") vid sidan.
Den dubbla raden af "tangenter" och knappar öfver tredje
manualenär för "fria kombinationer". Dessa
kombinationer kunna af den spelande ställas in på förhand och bringas
att fungera — samtidigt med att effekten af sidoregistreringen
upphäfves — genom ätten af knapparne under första
manualen nedtryckes. Med en annan af dessa knappar
åstadkommer man "fullt verk", hvilket icke brusar ut i hela
sin styrka med mindre den stora "rullsvällaren" — den
vänstra af de tre pedalerna; de båda öfriga äro för resp.
andra och tredje manualen — öppnas. Rullsvällarens läge
afläses medels en liten rörlig visare på en tafla ofvanför
tredje manualen. Dessutom finnes en knapp för fullt verk
utan att rullsvällaren användes.

Efter fotografi. Kliché : Betvjt Silfversparre.

EN MODERN KYRKORGEL: Det yttre.

Medan ifråga om en del instrument tekniken
redan nått och kanske öfverskridit sin kulmen, så att
t. ex. en i våra dagar tillverkad violin aldrig kommer
upp i värde med en gammal fin Cremonesare, har
den åter i andra stycken stadigt fullkomnats. Alla
veta vi hur oändligt en af våra konsertflyglar står öfver
spinetten. Lika mycket skiljer sig
en modern orgel från sina förfäder.

Vid orgeln är det visserligen en
skillnad af annan art. En pipa är nu
en gång en pipa, har sin gifna klang
och kan icke förändras. Och redan
de gamle — om vi endast icke för
en rättvis jämförelse gå för långt
tillbaka i tiden — kände och framställde
dessa olika register, stämmor, hvilka
göra orgeln till det säregna instru-

ment den är. Hvad tekniken därför har sträfvat till är
att göra redan kända möjligheter utförbara, att sätta
den spelande i stånd att använda dem. För några
hundra år sedan fordrades det hela armens kraft att
trycka ner ett par af de väldiga tangenterna. På en
modern orgel löpa den spelandes fingrar äfven vid
fullt verk ledigt och lätt omkring på klaviaturen. För
icke så länge sedan var registernas in- och utdragning
förenad med icke ringa svårighet, numera trycker
organisten på en liten bekvämt tillgänglig knapp eller
bringar med en obetydlig fingerrörelse ett
"vippregister" ur sitt jämnviktsläge. Allt mekaniskt
motstånd måste ursprungligen öfvervinnas direkt af den
spelande. Sedan har man så småningom funnit
medel att befria honom från detta ur musikalisk
synpunkt fullkomligt otacksamma arbete, hvarvid olika
system, pneumatiska, elektriska o. s. v. i våra dagar
tillämpas. Och som en modern orgel nu är inrättad,
har man svårt att tänka sig förenkligen längre drifven.
Orgelns teori är fullständigt omsatt i praktiken, hvadan
man kanske inom orgelbyggeriet vågar anta att
"Cre-monesarens tid"vär kommen — för att aldrig vidare
försvinna.

Det är förenadt med icke ringa intresse att kasta en
blick in bakom en stor kyrkorgels fasad och att något
sätta sig in i, hur hela denna kollossala apparat fungerar.

Man öppnar en dörr och kommer in i en underlig
pelarsal. Pipa vid pipa, somliga små, mycket små,
och därefter af alla dimensioner upp till träpipor som
i flerdubbel manshöjd sträcka sig ända upp under
kyrkans tak. Allra först urskiljer man tvänne
hufvudslag af pipor, fyrkantiga träpipor och runda tennpipor.
Vid närmare påseende sönderfalla de senare i tvänne
olika grupper, cylinderformiga och trattformiga, och
tränger man frågan ännu ett stycke in på lifvet så
kommer man under fund med, att i de cylinderformiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:39:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/6/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free