Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 30 Oktober 1904 - »En färd öfver Himalaja» af Sven Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
EN FÄRD ÖFVER HIMALAJA.
UR »TIBETANSKA ÄFVENTYR» AF D:R SVEN HEDIN.
Ur sitt under närmaste tiden utkommande nya arbete "TIBF-TAVSKA ÄFVENTYR" har vår fräjdade forskningsresande tillställt
H.8D. en skildring af utomordentligt intresse, därtill fogade ORG1NALFOTOGRAHER, hvaraf ett antal kommer att återgifvas i
bokarbetet. Tillfölje det rikliga fotografiska materielet nödgas vi dela skildringen, och följer ena delen håinedan medan den
andra införes i nästa nummer.
EN FÄRD ÖFVER HIMALAJA: Indusbron vid Kalatji. k™. «™tsufl*t*™ »um-ot,.
Det är julaftonen 1901 och i Ladaks hufvudstad.
Det iskalla Tibet, våra segrars, sorgers och äfventyrs
land ligger bakom oss. De sista lamelernas klockor
hafva tystnat på min gård och våra veteraner luta sina
långa halsar öfver fyllda krubbor, väl värda den hvila,
som vintern skall skänka dem. Men själf hade jag
ingen ro att följa deras exempel, Indien lockade mig
med sina pagoder och palmer och Lörd Curz^n hade
inbjudit mig att gästa hans slott. Väl varnade mig de
kaschminska myndigheterna och europeiska
missionärerna i L(h från att midt i vintern trotsa Himalaja och det
lömska passet Sodji-la, som årligen kräfver så många
offer i människolif. Hela tåg af kulis hafva där
spårlöst försvunnit, begrafda under nedstörtande laviner.
Och postbefordringen öfver passet är hvarje vinter
afbruten i minst två månader. Men då jag icke
ändrade mitt beslut, gjorde myndigheterna allt för att
underlätta färden. Vid hvarje station, som förde mig
ett steg nämare Sodji-la, fick jag med telegrafens
tillhjälp underrättelser om snöförhållandena och
infödingarne i närheten af passet voro befallda att lämna
mig hjälp.
Den första stora scenförändringen på vägen från
Tibet till Indien hade vi redan bevittnat vid
Pang-gong-tso, som ännu hör till tibetanska platålandet,
under det att vi strax väster därom nådde de
floddalar, genom hvilka smältvattnet från glasiärer och
snöfält i dånande kaskader bryter sig genom bärgen
en väg till hafvet. På den 40 mil långa sträckan
mellan Leh och Srinagar skulle vi nu bevittna den
andra stora scenförändringen, öfvergången från det
kala, ödsliga höglandet till Kaschmirs leende dalar
och yppiga furuskogar. Och hvilken olikhet mellan
denna i sexton stationer indelade vägsträckas båda
ändpunkter! Det lilla Leh med sin gamla öfvergifna
konungaborg och sina 4000 invånare, en stad hvars
enda betygelse består i dess ringa handel med Lassa
och Jarkent, — och det stora Srinagar, maharadjans
af Kaschmir residens, en stad med vidsträckta
handelsförbindelser och 120,000 invånare.
Nåväl, låt oss bryta upp! Då jag vaknar på
morgonen den 1 januari frusta redan fyra små raggiga
ladakihästar på min ^ård; ja.* b.siiger den ena,
Schag-dur d-. n andra, de båda öfriga bära vårt bagage och
vår proviant. Åtföljda af en eskort af ladakis rida
vi ned genom den breda dal, i hvars midt Leh
ligger och drömme under sina popplar Det lider
undan i starkt traf, vi nalkas Indus vid en punkt där
ett litet tämpel tronar på en klii pa och där floden
tränger ihop sig till en djup hålväg. Här och hvar
korsas en bidal, hvars flöde stelnat i köldens bojor
och utbredt sig till en väldig iskaka i dalen. I midten
är dock vanligen en ränna öppen och öfver denna
leder en svik ande bro at lår ga stockar, fästade vid
brohufvuden af sten. Hit äro byarna förlagda; d< ras
åkerlappar bilda trappstegsforn iga terrasser i dalen,
som be\attnas medelst sinnrikt anlagda kanaler.
Sjungande och talande mtllan sina höga stolpar
följer oss teleg afträden troget mil efter mil. Pigga och
lifvade trafva våra små springare upp till ett litet
pass, från hvars krön vägen bär hufvudstupa utför
genom en tvärbrant, vild ravin, en hålväg, på det
mest fantastiska sätt inskuren i gigantiska
rullstensterrasser; den mynnar ut i en bredare dal med
— 73 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
