Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 44. Den 31 Juli 1904 - En banbrytare. Af Carl Sundbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BANBRYTARE.
Efter porträtt. Klirht: Kmnt SUtvenrpan.
J. A. ENANDER,
En banbrytare för svensk litteratur och svenska språket i
Amerika.
Ofta komma nu till vår strand rykten om våra
landsmän i Amerika och om det nya Sverige, som de
där borta byggt upp. Det är som om Oceanen blifvit
smalare än förr. Vi ha åtminstone kommit vår
dotternation, Svensk-Amerika, närmare. Det är som kände
vi instinktivt, att vi där bortom det blå hafvet äga
hjärtan, som klappa af kärlek till vårt eget land, dess
språk, dess minnen, dess framtid. — I verkligheten
reser man nu ungefär lika fort till Chicago som man,
när Finland ännu tillhörde oss, reste till Borgå eller
Tavastehus. Och i verkligheten är det Sverige, som
nu står i Amerika, mycket större än det Sverige
någonsin var, som låg öster om Östersjön. Och
rikedomarne och utvecklingsmöjligheterna tala vi då ändå
icke om!
Äfven en svensk litteratur af icke ringa omfång
har vuxit upp på amerikansk botten. De svenska
tidningar, som utgifvas i Minneapolis och Chicago
äro större till sid- och spalt-antal än några af dem,
som se dagen här hemma. Äfven boklitteraturen är
ansenlig. Det finnes svensk-amerikanska förlag,
hvilkas kataloger innehålla både två- och tre hundra
sidor. Till följd af svårigheten att förmedla
bokhandeln äro de svensk-amerikanska skriftställarne dock
förvånande litet kända i Sverige. En af banbrytarne
för svensk litteratur i Amerika är likväl åtminstone
till namnet icke obekant i Sverige. Det är Johan
Alfred Enander.
Denne man har utfört en lifsgärning, som
berättigar honom till ett framstående rum i vårt folks
häfder, särskildt, men icke blott, i vår litteraturs historia.
Svensk-amerikanska historici ha om Enander fält det
omdömet, att ingen i så hög grad som han bidragit
till att göra det svenska språket rotfast i Amerika.
Själf ställer han som ett framtidsmål, att vårt språk
skall kunna läsas och förstås af femtio millioner
människor i nya världen. Denna beräkning grundar sig
helt enkelt på det förhållandet, att om de landsträckor,
som nu äro upptagna af svensk-amerikaner, en gång
bli lika tätt befolkade som mellersta Europa, så skola
där komma att bo femtio millioner. — Betydelsen af
svenska språkets vidmakthållande i Amerika framgår
af denna lilla beräkning.
Doktor Enander är född i Västergötland 1842,
studerade vid läroverket i Vänersborg, begaf sig 1869
till Amerika, blef samma år redaktör för "Hemlandet",
valdes 1879 till medlem af staten Illinois
ecklesiastikdepartement, utnämndes 1889 till amerikansk minister
vid danska hofvet, antog 1890 kallelse till professuren
i svenska språket vid Augustana College och
återvände några år därefter till sin journalistiska
verksamhet. Doktor Enanders namn har vid många
tillfällen ofta nämnts i Sverige, senast vid hungersnöden
i Norrland, till hvars afhjälpande han var en af de
mast nitiske bland ordnarne af de stora insamlingarna
i Amerika.
Det är sålunda en skiftesrik bana han nu vid
öfver 60 års ålder har bakom sig. Själf har han
också mycket af vikingalynnet i detta ords bästa
bemärkelse. Han är en Styrbjörn Starke, som med dån
stött sitt banér i vallen af Michigansjöns strand,
kämpande för nordmannamåls rätt i det nya hemlandet.
Både som talare och skriftställare har han under
nu en mansålder förfäktat sin sak. Flera större
arbeten ha flutit ur hans penna. Hans stil är alltid
vårdad, ofta t. o. m. akademisk. Hans poesi är
kraftig, dess motiv äro gärna hämtade ur den
nordiska gudasagan eller historien. Äfven som
politiker har doktor Enander gjort sig ett namn, och det
är som politiker han också gjort sig känd som talare.
Han har alltid tillhört det republikanska partiet,
Amerikas höger.
Som prof på Enanders diktning må anföras
följande ur "Västerns Svenskamerikaner:"
"Hvem har detta land förtrollat? Svika mina ögon mig?
Är ej detta västerns vildmark med dess nötta
buffelstig?
Sågs ej nyss med färska skalper, gråa utaf slättens
damm,
tappra indianer spränga genom aftondimman fram?
Ljöd ej nyss på floden krigsrop ifrån näfverbyggd
kanot
och från lägret uti skogen hämdsång, vild och full
af hot?
Hördes ej ett tusenstämmigt tjut af vilddjur rundt
omkring,
skallerormens hemska varning, där han slagit sig i
ring?
Hur har icke allt förändrats? Ser mitt öga månne
. rätt?
Gård vid gård och teg vid tegar på den fordom vilda
slätt.
Ingen indian med skalper och med örnens fjäder
prydd
ser jag mer, blott några spillror af ett folk, hvars tid
är flydd.
Sägen mig i tegar rika, som i sommarns fägring stå,
sägen mig palatser höga, sägen mig, I stugor små,
hvem är han, som allt förvandlat? Nämnen mig hans
dyra namn,
namnet som ej dör, men lefver evigt uti ärans famn"...
Carl Sundbeck.
— 709 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
