Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. Den 8 November 1903 - Svenska telegrafverkets 50-årsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA TELEGRAFVERKETS 50-ÅRSJUBILEUM.
Efter i dessa dagar tagna fotografier af HVAR 8 DAGS STOCKHOLMSFOTOGRAF.
Det var i september 1853, som den första linien
för elektrisk telegrafering — dessförinnan hade i
Sverige optiska telegrafinrättningar, i hvilket
afseende Sverige var det första land, som följde det
i Frankrike gifna exemplet, där den optiska
telegrafen uppfanns — öppnades mellan Stockholm och
Uppsala till allmänhetens begagnande.
Dessförinnan hade dock linien användts för rapporters
sändande till Uppsala beträffande den svåra
koleraepidemien i Stockholm. Men först från och med den
1 november trädde bestämd taxa och stadgar för
skriftväxlingen i kraft, så att Svenska
telegrafverket nu firat 50-årsdagen af sin tillvaro.
Under de närmast följande åren växte
telegraf-linierna på ett storartadt sätt. I oktober 1855 hade
man redan 200 svenska mils telegraflinier, med
Danmark kom man, tack vare Öresundskabeln, i
förbindelse 1855, med Norge samma år och med
Finland och Ryssland 1860.
Telegrafverkets förste chef blef generalmajor
Akrell, hvilken, 73 år gammal, då ban tillträdde
denna befattning, i tio år skötte den på ett
förträffligt sätt. Och huru snabbt det nya
befordrings-medlet vann användning framgår af till exempel,
att då telegrafverkets portoinkomst år 1854
uppgick till 20,172 kr. 28 öre, belöpte den sig 1855
till 130,466 kr. 74 öre och följande år till 251,088
kr. 98 öre. Tänka vi på våra dagar finna vi —
i den vackra festskrift, som utgifvits till jubileet
— att portoinkomsten år 1890 belöpte sig till
1,412,018 kr. 35 öre och år 1902 till 1,817,482 kr.
6 öre.
Men i våra dagar ingår ju äfven rikstelefonen
under telegrafverket och är ett ytterst viktigt
element häri. Det var numera aflidne generaldirektör
E. Storckenfeldt, hvilken med hela sin stora förmåga
verkade för rikstelefonens utveckling och i detta
afseende åstadkom lysande resultat. Rikstelefonens
första stamlinie anlades år 1888 mellan Stockholm
och Göteborg, och anlitades då lånemedel ur
Handels- och sjöfartsfonden. Sedan dess har riksdagen
varit gifmild nog mot rikstelefonen.
Telegrafverket har, utom med utgifvandet af här
ofvannämnda festskrift, firat sitt 50-årsjubileum med
aftäckandet af generaldirektör Storekenfeldts porträtt,
hvilken högtidlighet ägde rum söndagen den 1
november å telegrafstyrelsens sessionsrum, hvarjämte
på aftonen å Grand Hotel ett möte med föredrag hölls
mellan telegraftjänsteman, följdt af supé och
samkväm.
HVAR 8 DAG firar för sin del jubileet med
återgifvandet af en del fotografier från
telegrafverkets lokaler vid Skeppsbron och Slottsbacken samt
från dess stora verkstad vid Svartengatan å Söder,
där omkring 250 arbetare äro sysselsatta. Dessa
interiörer tala ju för sig själfva och ådagalägga det
mänskliga geniets uppfinningsförmåga och det
rastlösa arbete, som kräfves, för att det skrifna eller
talade ordet skall blixtsnabbt kunna förflytta sig
öfver hela världen.
HVAR S DAGS STOCKHOLMSFOTOGRAF.
Kliehti Kern. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
KUNGL. TELEGRAFVERKETS OCH RIKSTELEFONENS BYGGNAD 1 STOCKHOLM,
— 82 .—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
